Greqisht – Ελληνικά Shqip – Albanian Latinisht – Latin Anglisht – English Gjermanisht – Deutsch Rusisht – Русский
Luka —   Kapitulli 8
Luka — Kapitulli 7 DHIATA E RE Luka — Kapitulli 9
8 — 1 Καὶ ἐγένετο ἐν τῷ καθεξῆς καὶ   αὐτὸς διώδευε κατὰ πόλιν καὶ κώμην κηρύσσων καὶ εὐαγγελιζόμενος τὴν βασιλείαν   τοῦ Θεοῦ, καὶ οἱ δώδεκα σὺν αὐτῷ, 1 Edhe pastaj ndodhi që ai   shkonte qytet më qytet e fshat më fshat, duke predikuar e duke dhënë lajmin e   mirë për mbretërinë e Perëndisë; dhe të dymbëdhjetët ishin bashkë me të, 1 et factum est deinceps et ipse   iter faciebat per civitatem et castellum praedicans et evangelizans regnum   Dei et duodecim cum illo {8:1} And it came to pass   afterward, that he went throughout every city and village, preaching and   shewing the glad tidings of the kingdom of God: and the twelve [were] with   him, 1 Und es begab sich darnach, daß   er reiste durch Städte und Dörfer und predigte und verkündigte das Evangelium   vom Reich Gottes; und die zwölf mit ihm, 1 После сего Он проходил по   городам и селениям, проповедуя и благовествуя Царствие Божие, и с Ним   двенадцать,
8 — 2 καὶ γυναῖκες τινες αἳ ἦσαν τεθεραπευμέναι ἀπὸ νόσων καὶ   μαστίγων καὶ πνευμάτων πονηρῶν καὶ ἀσθενειῶν, Μαρία ἡ καλουμένη Μαγδαληνή,   ἀφ᾿ ἧς δαιμόνια ἑπτὰ ἐξεληλύθει, 2edhe disa gra që ishin shëruar nga frymë të liga e nga   sëmundje, Maria, që quhej Magdalena, prej së cilës patën dalë shtatë demonë, 2 et mulieres aliquae quae erant curatae ab spiritibus   malignis et infirmitatibus Maria quae vocatur Magdalene de qua daemonia   septem exierant {8:2} And certain women, which had been healed of evil spirits   and infirmities, Mary called    Magdalene, out of whom went seven devils, 2 dazu etliche Weiber, die er gesund hatte gemacht von den   bösen Geistern und Krankheiten, nämlich Maria, die da Magdalena heißt, von   welcher waren sieben Teufel ausgefahren, 2 и некоторые женщины, которых Он исцелил от злых духов и   болезней: Мария, называемая Магдалиною, из которой вышли семь бесов,
8 — 3 καὶ ᾿Ιωάννα γυνὴ Χουζᾶ ἐπιτρόπου ῾Ηρῴδου, καὶ Σουσάννα καὶ   ἕτεραι πολλαί, αἵτινες διηκόνουν αὐτῷ ἀπὸ τῶν ὑπαρχόντων αὐταῖς. 3edhe Joana, gruaja e Huzait, kujdestarit të Herodit, edhe   Suzana, dhe shumë të tjera, të cilat i shërbenin me ato që kishin. 3 et Iohanna uxor Chuza procuratoris Herodis et Susanna et   aliae multae quae ministrabant eis de facultatibus suis {8:3} And Joanna the wife of Chuza Herod’s steward, and   Susanna, and many others, which ministered unto him of their substance. 3 und Johanna, das Weib Chusas, des Pflegers des Herodes, und   Susanna und viele andere, die ihm Handreichung taten von ihrer Habe. 3 и Иоанна, жена Хузы, домоправителя Иродова, и Сусанна, и   многие другие, которые служили Ему имением своим.
8 — 4 Συνιόντος δὲ ὄχλου πολλοῦ καὶ τῶν κατὰ πόλιν ἐπιπορευομένων   πρὸς αὐτὸν εἶπε διὰ παραβολῆς· 4Edhe si u mblodh shumë popull, dhe vinin tek ai prej çdo   qyteti, foli me paravoli. 4 cum autem turba plurima conveniret et de civitatibus   properarent ad eum dixit per similitudinem {8:4} And when much people were gathered together, and were   come to him out of every city, he spake by a parable: 4 Da nun viel Volks beieinander war und sie aus den Städten zu   ihm eilten, sprach er durch ein Gleichnis: 4 Когда же собралось множество народа, и из всех городов   жители сходились к Нему, Он начал говорить притчею:
8 — 5 ἐξῆλθεν ὁ σπείρων τοῦ σπεῖραι τὸν σπόρον αὐτοῦ. καὶ ἐν τῷ   σπείρειν αὐτὸν ὃ μὲν ἔπεσε παρὰ τὴν ὁδόν, καὶ κατεπατήθη, καὶ τὰ πετεινὰ τοῦ   οὐρανοῦ κατέφαγεν αὐτό· 5Doli mbjellësi të mbillte farën e tij; dhe ndërsa ai po   mbillte, ca farë ra pranë   udhës, edhe u shkel, edhe zogjtë e qiellit e hëngrën. 5 exiit qui seminat seminare semen suum et dum seminat aliud   cecidit secus viam et conculcatum est et volucres caeli comederunt illud {8:5} A sower went out to sow his seed: and as he sowed, some   fell by the way side; and it was trodden down, and the fowls of the air   devoured it. 5 Es ging ein Säemann aus, zu säen seinen Samen. Und indem er   säte, fiel etliches an den Weg und ward zertreten und die Vögel unter dem   Himmel fraßen’s auf. 5 вышел сеятель сеять семя свое, и когда он сеял, иное упало   при дороге и было потоптано, и птицы небесные поклевали его;
8 — 6 καὶ ἕτερον ἔπεσεν ἐπὶ τὴν πέτραν, καὶ φυὲν ἐξηράνθη διὰ τὸ μὴ   ἔχειν ἰκμάδα· 6Edhe tjetër ra mbi gur, edhe si mbiu u tha, sepse nuk kishte   lagështirë. 6 et aliud cecidit supra petram et natum aruit quia non   habebat humorem {8:6} And some fell upon a rock; and as soon as it was sprung   up, it withered away, because it lacked moisture. 6 Und etliches fiel auf den Fels; und da es aufging, verdorrte   es, darum daß es nicht Saft hatte. 6 а иное упало на камень и, взойдя, засохло, потому что не   имело влаги;
8 — 7 καὶ ἕτερον ἔπεσεν ἐν τῷ μέσῳ τῶν ἀκανθῶν, καὶ συμφυεῖσαι αἱ   ἄκανθαι ἀπέπνιξαν αὐτό· 7Edhe tjetër ra në mes të gjembave, edhe si mbinë gjembat   bashkë me atë, e mbytën. 7 et aliud cecidit inter spinas et simul exortae spinae   suffocaverunt illud {8:7} And some fell among thorns; and the thorns sprang up   with it, and choked it. 7 Und etliches fiel mitten unter die Dornen; und die Dornen   gingen mit auf und erstickten’s. 7 а иное упало между тернием, и выросло терние и заглушило   его;
8 — 8 καὶ ἕτερον ἔπεσεν εἰς τὴν γῆν τὴν ἀγαθήν, καὶ φυὲν ἐποίησε   καρπὸν ἑκατονταπλασίονα. ταῦτα λέγων ἐφώνει· ὁ ἔχων ὦτα ἀκούειν ἀκουέτω. 8Edhe tjetër ra në dhe të mirë, edhe si mbiu, dha fryt njëqind   fish. Duke thënë këto, thërriste: Kush ka veshë për të dëgjuar, le të   dëgjojë. 8 et aliud cecidit in terram bonam et ortum fecit fructum   centuplum haec dicens clamabat qui habet aures audiendi audiat {8:8} And other fell on good ground, and sprang up, and bare   fruit an hundredfold. And when he had said these things, he cried, He that   hath ears to hear, let him hear. 8 Und etliches fiel auf ein gutes Land; und es ging auf und   trug hundertfältige Frucht. Da er das sagte, rief er: Wer Ohren hat, zu   hören, der höre! 8 а иное упало на добрую землю и, взойдя, принесло плод   сторичный. Сказав сие, возгласил: кто имеет уши слышать, да слышит!
8 — 9 ᾿Επηρώτων δὲ αὐτὸν οἱ μαθηταὶ αὐτοῦ λέγοντες· τίς εἴη ἡ   παραβολὴ αὕτη. 9Edhe nxënësit e tij e pyetnin, duke thënë: Ç’të jetë kjo   paravoli? 9 interrogabant autem eum discipuli eius quae esset haec   parabola {8:9} And his disciples asked him, saying, What might this   parable be? 9 Es fragten ihn aber seine Jünger und sprachen, was dies   Gleichnis wäre? 9 Ученики же Его спросили у Него: что бы значила притча сия?
8 — 10 ὁ δὲ εἶπεν· ὑμῖν δέδοται γνῶναι τὰ μυστήρια τῆς βασιλείας τοῦ   Θεοῦ, τοῖς δὲ λοιποῖς ἐν παραβολαῖς, ἵνα βλέποντες μὴ βλέπωσι καὶ   ἀκούοντες μὴ συνιῶσιν. 10Edhe ai tha: Juve ju është dhënë të njihni misteret e   mbretërisë së Perëndisë; ndërsa të tjerëve me paravoli, që duke parë të mos   shohin dhe duke dëgjuar të mos kuptojnë. 10 quibus ipse dixit vobis datum est nosse mysterium regni Dei   ceteris autem in parabolis ut videntes non videant et audientes non   intellegant {8:10} And he said, Unto you it is given to know the mysteries   of the kingdom of God: but to others in parables; that seeing they might not   see, and hearing they might not understand. 10 Er aber sprach: Euch ist es gegeben, zu wissen das   Geheimnis des Reiches Gottes; den andern aber in Gleichnissen, daß sie es   nicht sehen, ob sie es schon sehen, und nicht verstehen, ob sie es schon   hören. 10 Он сказал: вам дано знать тайны Царствия Божия, а прочим в   притчах, так что они видя не видят и слыша не разумеют.
8 — 11 ἔστι δὲ αὕτη ἡ παραβολή· ὁ σπόρος ἐστὶν ὁ λόγος τοῦ Θεοῦ· 11Edhe kjo paravoli është: Fara është fjala e Perëndisë. 11 est autem haec parabola semen est verbum Dei {8:11} Now the parable is this: The seed is the word of   God. 11 Das ist aber das Gleichnis: Der Same ist das Wort   Gottes. 11 Вот что значит притча сия: семя есть слово Божие;
8 — 12 οἱ δὲ παρὰ τὴν ὁδόν εἰσιν οἱ ἀκούσαντες, εἶτα ἔρχεται ὁ   διάβολος καὶ αἴρει τὸν λόγον ἀπὸ τῆς καρδίας αὐτῶν, ἵνα μὴ πιστεύσαντες   σωθῶσιν. 12Ato pranë udhës janë ata që dëgjojnë; pastaj vjen djalli dhe   ngre fjalën prej zemrës së tyre, që të mos besojnë e të shpëtojnë. 12 qui autem secus viam sunt qui audiunt deinde venit diabolus   et tollit verbum de corde eorum ne credentes salvi fiant {8:12} Those by the way side are they that hear; then cometh   the devil, and taketh away the word out of their hearts, lest they should   believe and be saved. 12 Die aber an dem Wege sind, das sind, die es hören; darnach   kommt der Teufel und nimmt das Wort von ihrem Herzen, auf daß sie nicht   glauben und selig werden. 12 а упавшее при пути, это суть слушающие, к которым потом   приходит диавол и уносит слово из сердца их, чтобы они не уверовали и не   спаслись;
8 — 13 οἱ δὲ ἐπὶ τῆς πέτρας οἳ ὅταν ἀκούσωσι, μετὰ χαρᾶς δέχονται τὸν   λόγον, καὶ οὗτοι ρίζαν οὐκ ἔχουσιν, οἳ πρὸς    καιρὸν πιστεύουσι καὶ ἐν καιρῷ πειρασμοῦ ἀφίστανται. 13Edhe ato mbi gur janë ata, të cilët, kur dëgjojnë, me gëzim e pranojnë fjalën; po këta   s’kanë rrënjë; ata besojnë për ca kohë, po në kohë ngasjeje largohen. 13 nam qui supra petram qui cum audierint cum gaudio   suscipiunt verbum et hii radices non habent qui ad tempus credunt et in   tempore temptationis recedunt {8:13} They on the rock [are they,] which, when they hear,   receive the word with joy; and these have no root, which for a while believe,   and in time of temptation fall away. 13 Die aber auf dem Fels sind die: wenn sie es hören, nehmen   sie das Wort mit Freuden an; und die haben nicht Wurzel; eine Zeitlang   glauben sie, und zur Zeit der Anfechtung fallen sie ab. 13 а упавшее на камень, это те, которые, когда услышат слово,   с радостью принимают, но которые не имеют корня, и временем веруют, а во   время искушения отпадают;
8 — 14 τὸ δὲ εἰς τὰς ἀκάνθας πεσόν, οὗτοί εἱσιν οἱ ἀκούσαντες, καὶ   ὑπὸ μεριμνῶν καὶ πλούτου καὶ ἡδονῶν τοῦβίου πορευόμενοι συμπνίγονται καὶ οὐ   τελεσφοροῦσι, 14Edhe ajo që ra tek gjembat, këta janë ata që dëgjuan, po nga   kujdesjet e nga pasuria dhe nga kënaqësitë e kësaj jete shkojnë e mbyten, e nuk japin fryte. 14 quod autem in spinis cecidit hii sunt qui audierunt et a   sollicitudinibus et divitiis et voluptatibus vitae euntes suffocantur et non   referunt fructum {8:14} And that which fell among thorns are they, which, when   they have heard, go forth, and are choked with cares and riches and pleasures   of [this] life, and bring no fruit to perfection. 14 Das aber unter die Dornen fiel, sind die, so es hören und   gehen hin unter den Sorgen, Reichtum und Wollust dieses Lebens und ersticken   und bringen keine Frucht. 14 а упавшее в терние, это те, которые слушают слово, но,   отходя, заботами, богатством и наслаждениями житейскими подавляются и не   приносят плода;
8 — 15 τὸ δὲ ἐν τῇ καλῇ γῇ, οὗτοί εἰσιν οἵτινες ἐν καρδίᾳ καλῇ καὶ   ἀγαθῇ ἀκούσαντες τὸν λόγον κατέχουσι καὶ    καρποφοροῦσιν ἐν ὑπομονῇ. 15Edhe ajo në dhe të mirë, këta janë ata që dëgjuan fjalën dhe   e mbajnë në zemër të mirë e të pastër, dhe bëjnë fryte me durim. 15 quod autem in bonam terram hii sunt qui in corde bono et   optimo audientes verbum retinent et fructum adferunt in patientia {8:15} But that on the good ground are they, which in an   honest and good heart, having heard the word, keep [it,] and bring forth   fruit with patience. 15 Das aber auf dem guten Land sind, die das Wort hören und   behalten in einem feinen, guten Herzen und bringen Frucht in Geduld. 15 а упавшее на добрую землю, это те, которые, услышав слово,   хранят его в добром и чистом сердце и приносят плод в терпении. Сказав это,   Он возгласил: кто имеет уши слышать, да слышит!
8 — 16 Οὐδεὶς δὲ λύχνον ἅψας καλύπτει αὐτὸν σκεύει ἢ ὑποκάτω κλίνης   τίθησιν, ἀλλ᾿ ἐπὶ λυχνίας ἐπιτίθησιν, ἵνα οἱ εἰσπορευόμενοι βλέπωσι τὸ   φῶς. 16Edhe asnjë kur ndez kandil nuk e mbulon me enë, a e vë nën   shtrat; po e vë mbi kandiler, që të shohin dritën ata që hyjnë. 16 nemo autem lucernam accendens operit eam vaso aut subtus   lectum ponit sed supra candelabrum ponit ut intrantes videant lumen {8:16} No man, when he hath lighted a candle, covereth it with   a vessel, or putteth [it] under a bed; but setteth [it] on a candlestick,   that they which enter in may see the light. 16 Niemand aber zündet ein Licht an und bedeckt’s mit einem   Gefäß oder setzt es unter eine Bank; sondern er setzt es auf einen Leuchter,   auf daß, wer hineingeht, das Licht   sehe. 16 Никто, зажегши свечу, не покрывает ее сосудом, или не   ставит под кровать, а ставит на подсвечник, чтобы входящие видели свет.
8 — 17 οὐ γάρ ἐστι κρυπτὸν ὃ   οὐ φανερὸν γενήσεται, οὐδὲ ἀπόκρυφον ὃ οὐ γνωσθήσεται καὶ εἰς φανερὸν   ἔλθῃ. 17Sepse nuk ka ndonjë të fshehtë që nuk do të shfaqet; as të   fshehtë që nuk do të merret vesh, e të dalë në dukje. 17 non enim est occultum quod non manifestetur nec absconditum   quod non cognoscatur et in palam veniat {8:17} For nothing is secret, that shall not be made manifest;   neither [any thing] hid, that shall not be known and come abroad. 17 Denn nichts ist verborgen, das nicht offenbar werde, auch   nichts Heimliches, das nicht kund werde und an den Tag komme. 17 Ибо нет ничего тайного, что не сделалось бы явным, ни   сокровенного, что не сделалось бы известным и не обнаружилось бы.
8 — 18 βλέπετε οὖν πῶς ἀκούετε· ὃς γὰρ ἐὰν ἔχῃ, δοθήσεται αὐτῷ, καὶ   ὃςἐὰν μὴ ἔχῃ, καὶ ὃ δοκεῖ ἔχειν ἀρθήσεται ἀπ᾿ αὐτοῦ. 18Shikoni pra si dëgjoni; sepse atij që ka, do t’i jepet; po   atij që s’ka, edhe ajo që pandeh se ka do të merret prej tij. 18 videte ergo quomodo auditis qui enim habet dabitur illi et   quicumque non habet etiam quod putat se habere auferetur ab illo {8:18} Take heed therefore how ye hear: for whosoever hath, to   him shall be given; and whosoever hath not, from him shall be taken even that   which he seemeth to have. 18 So sehet nun darauf wie ihr zuhöret. Denn wer da hat, dem   wird gegeben; wer aber nicht hat, von dem wird genommen, auch was er meint zu   haben. 18 Итак, наблюдайте, как вы слушаете: ибо, кто имеет, тому   дано будет, а кто не имеет, у того отнимется и то, что он думает иметь.
8 — 19 Παρεγένοντο δὲ πρὸς αὐτὸν ἡ μήτηρ καὶ οἱ ἀδελφοί αὐτοῦ, καὶ   οὐκ ἠδύναντο συντυχεῖν αὐτῷ διὰ τὸν ὄχλον. 19Edhe erdhën tek ai e ëma edhe vëllezërit e tij, dhe nuk mund   ta takonin prej turmës. 19 venerunt autem ad illum mater et fratres eius et non   poterant adire ad eum prae turba {8:19} Then came to him [his] mother and his brethren, and   could not come at him for the press. 19 Es gingen aber hinzu seine Mutter und Brüder und konnten   vor dem Volk nicht zu ihm kommen. 19 И пришли к Нему Матерь и братья Его, и не могли подойти к   Нему по причине народа.
8 — 20 καὶ ἀπηγγέλη αὐτῷ λεγόντων· ἡ μήτηρ σου καὶ οἱ ἀδελφοί σου   ἑστήκασιν ἔξω ἰδεῖν σε θέλοντες. 20Edhe e lajmëruan, duke thënë: Nëna jote dhe vëllezërit e tu   po rrinë jashtë dhe duan të të shohin. 20 et nuntiatum est illi mater tua et fratres tui stant foris   volentes te videre {8:20} And it was told him [by certain] which said, Thy mother   and thy brethren stand without, desiring to see thee. 20 Und es ward ihm angesagt: Deine Mutter und deine Brüder   stehen draußen und wollen dich sehen. 20 И дали знать Ему: Матерь и братья Твои стоят вне, желая   видеть Тебя.
8 — 21 ὁ δὲ ἀποκριθεὶς εἶπε πρὸς αὐτούς· μήτηρ μου καὶ ἀδελφοί μου   οὗτοί εἰσιν οἱ τὸν λόγον τοῦ Θεοῦ ἀκούοντες καὶ ποιοῦντες αὐτόν. 21Po ai u përgjigj e u tha atyre: Nëna ime dhe vëllezërit e mi   janë këta që dëgjojnë fjalën e Perëndisë dhe e bëjnë atë. 21 qui respondens dixit ad eos mater mea et fratres mei hii   sunt qui verbum Dei audiunt et faciunt {8:21} And he answered and said unto them, My mother and my   brethren are these which hear the word of God, and do it. 21 Er aber antwortete und sprach zu ihnen: Meine Mutter und   meine Brüder sind diese, die Gottes Wort hören und tun. 21 Он сказал им в ответ: матерь Моя и братья Мои суть   слушающие слово Божие и исполняющие его.
8 — 22 Καὶ ἐγένετο ἐν μιᾷ τῶν ἡμερῶν καὶ αὐτὸς ἀνέβη εἰς πλοῖον καὶ   οἱ μαθηταὶ αὐτοῦ, καὶ εἶπε πρὸς αὐτούς· διέλθωμεν εἰς τὸ πέραν τῆς λίμνης·   καί ἀνήχθησαν. 22Edhe ndodhi që një ditë hipi në lundër ai dhe nxënësit e   tij, edhe u tha atyre: Le të hidhemi në anën e përtejme të liqenit. 22 factum est autem in una dierum et ipse ascendit in   naviculam et discipuli eius et ait ad illos transfretemus trans stagnum et   ascenderunt {8:22} Now it came to pass on a certain day, that he went into   a ship with his disciples: and he said unto them, Let us go over unto the   other side of the lake. And they launched forth. 22 Und es begab sich an der Tage einem, daß er in ein Schiff   trat samt seinen Jüngern; und er sprach zu ihnen: Laßt uns über den See   fahren. Und sie stießen vom Lande. 22 В один день Он вошел с учениками Своими в лодку и сказал   им: переправимся на ту сторону озера. И отправились.
8 — 23 πλεόντων δὲ αὐτῶν ἀφύπνωσε. καὶ κατέβη λαῖλαψ ἀνέμου εἰς τὴν   λίμνην, καὶ συνεπληροῦντο καὶ ἐκινδύνευον. 23Edhe u nisën. Edhe ndërsa ata ishin duke lundruar, e zuri   gjumi. Edhe zbriti një stuhi ere në liqen; edhe lundra po mbushej me ujë, edhe ishin në rrezik. 23 navigantibus autem illis obdormiit et descendit procella   venti in stagnum et conplebantur et periclitabantur {8:23} But as they sailed he fell asleep: and there came down   a storm of wind on the lake; and they were filled [with water,] and were in   jeopardy. 23 Und da sie schifften, schlief er ein. Und es kam ein   Windwirbel auf den See, und die Wellen überfielen sie, und sie standen in   großer Gefahr. 23 Во время плавания их Он заснул. На озере поднялся бурный   ветер, и заливало их [волнами], и они были в опасности.
8 — 24 προσελθόντες δὲ διήγειραν αὐτὸν λέγοντες· ἐπιστάτα ἐπιστάτα,   ἀπολλύμεθα! ὁ δὲ ἐγερθεὶς ἐπετίμησε τῷ    ἀνέμῳ καὶ τῷ κλύδωνι τοῦ ὕδατος, καὶ ἐπαύσαντο, καὶ ἐγένετο   γαλήνη. 24Edhe ata   erdhën pranë atij dhe e zgjuan, duke thënë: Mjeshtër, mjeshtër, po humbim.   Edhe ai u ngrit e qortoi erën dhe valën e ujit; edhe pushuan e u bë bunacë. 24 accedentes autem suscitaverunt eum dicentes praeceptor   perimus at ille surgens increpavit ventum et tempestatem aquae et cessavit et   facta est tranquillitas {8:24} And they came to him, and awoke him, saying, Master,   master, we perish. Then he arose, and rebuked the wind and the raging of the   water: and they ceased, and there was a calm. 24 Da traten sie zu ihm und weckten ihn auf und sprachen:   Meister, Meister, wir verderben! Da stand er auf und bedrohte den Wind und   die Woge des Wassers; und es ließ ab, und ward eine Stille. 24 И, подойдя, разбудили Его и сказали: Наставник! Наставник!   погибаем. Но Он, встав, запретил ветру и волнению воды; и перестали, и   сделалась тишина.
8 — 25 εἶπε δὲ αὐτοῖς· ποῦ ἐστιν ἡ πίστις ὑμῶν; φοβηθέντες δὲ ἐθαύμασαν λέγοντες πρὸς   ἀλλήλους· τίς ἄρα οὗτός ἐστιν, ὅτι καὶ τοῖς ἀνέμοις ἐπιτάσσει καὶ τῷ ὕδατι,   καὶ ὑπακούουσιν αὐτῷ; 25Edhe u tha atyre: Ku është besimi juaj? Edhe ata u frikësuan e u çuditën, duke i   thënë njëri-tjetrit: Vallë, cili është ky që urdhëron edhe erërat edhe ujin,   edhe i binden? 25 dixit autem illis ubi est fides vestra qui timentes mirati   sunt dicentes ad invicem quis putas hic est quia et ventis imperat et mari et   oboediunt ei {8:25} And he said unto them, Where is your faith? And they   being afraid wondered, saying one to another, What manner of man is this! for   he commandeth even the winds and water, and they obey him. 25 Er aber sprach zu ihnen: Wo ist euer Glaube? Sie fürchteten   sich aber und verwunderten sich und sprachen untereinander: Wer ist dieser?   denn er gebietet dem Winde und dem Wasser, und sie sind ihm gehorsam. 25 Тогда Он сказал им: где вера ваша? Они же в страхе и   удивлении говорили друг другу: кто же это, что и ветрам повелевает и воде, и   повинуются Ему?
8 — 26 Καί κατέπλευσεν εἰς τὴν χώραν τῶν Γαδαρηνῶν, ἥτις ἐστὶν   ἀντίπερα τῆς Γαλιλαίας. 26Edhe me lundrën arritën në vendin e gadarinëve, që është   përtej Galilesë. 26 enavigaverunt autem ad regionem Gerasenorum quae est contra   Galilaeam {8:26} And they arrived at the country of the Gadarenes, which   is over against Galilee. 26 Und sie schifften fort in die Gegend der Gadarener, welche   ist Galiläa gegenüber. 26 И приплыли в страну Гадаринскую, лежащую против Галилеи.
8 — 27 ἐξελθόντι δὲ αὐτῷ ἐπὶ τὴν γῆν ὑπήντησεν αὐτῷ ἀνήρ τις ἐκ τῆς   πόλεως, ὃς εἶχε δαιμόνια ἐκ χρόνων   ἱκανῶν, καὶ ἱμάτιον οὐκ ἐνεδιδύσκετο καὶ ἐν οἰκίᾳ οὐκ ἔμενεν, ἀλλ᾿ ἐν   τοῖς μνήμασιν. 27Edhe kur doli në tokë, i doli përpara një njeri prej   qytetit, që kishte demonë prej shumë vitesh, edhe rrobë nuk vishte, edhe në   shtëpi nuk rrinte, po nëpër varre. 27 et cum egressus esset ad terram occurrit illi vir quidam   qui habebat daemonium iam temporibus multis et vestimento non induebatur   neque in domo manebat sed in monumentis {8:27} And when he went forth to land, there met him out of   the city a certain man, which had devils long time, and ware no clothes,   neither abode in [any] house, but in the tombs. 27 Und als er austrat auf das Land, begegnete ihm ein Mann aus   der Stadt, der hatte Teufel von langer Zeit her und tat keine Kleider an und   blieb in keinem Hause, sondern in den Gräbern. 27 Когда же вышел Он на берег, встретил Его один человек из   города, одержимый бесами с давнего времени, и в одежду не одевавшийся, и   живший не в доме, а в гробах.
8 — 28 ἰδὼν δὲ τὸν ᾿Ιησοῦν καὶ ἀνακράξας προσέπεσεν αὐτῷ καὶ φωνῇ   μεγάλῃ εἶπε· τί ἐμοὶ καὶ σοί, ᾿Ιησοῦ, υἱὲ τοῦ Θεοῦ τοῦ ὑψίστου; δέομαί σου,   μή με βασανίσῃς. 28Edhe kur pa Jisuin, bërtiti e i ra ndër këmbë, e me zë të   madh tha: Ç’ke me mua, Jisu, bir i Perëndisë së Lartë? Të lutem, mos më   mundo. 28 is ut vidit Iesum procidit ante illum et exclamans voce   magna dixit quid mihi et tibi est Iesu Fili Dei altissimi obsecro te ne me   torqueas {8:28} When he saw Jesus, he cried out, and fell down before   him, and with a loud voice said, What have I to do with thee, Jesus, [thou]   Son of God most high? I beseech thee, torment me not. 28 Da er aber Jesum sah, schrie er und fiel vor ihm nieder und   rief laut und sprach: Was habe ich mit dir zu schaffen, Jesu, du Sohn Gottes,   des Allerhöchsten? Ich bitte dich, du wollest mich nicht quälen. 28 Он, увидев Иисуса, вскричал, пал пред Ним и громким голосом   сказал: что Тебе до меня, Иисус, Сын Бога Всевышнего? умоляю Тебя, не мучь   меня.
8 — 29 παρήγγειλε γὰρ τῷ πνεύματι τῷ ἀκαθάρτῳ ἐξελθεῖν ἀπὸ τοῦ ἀνθρώπου. πολλοῖς γὰρ   χρόνοις συνηρπάκει αὐτόν, καὶ ἐδεσμεῖτο ἁλύσεσι καὶ πέδαις φυλασσόμενος, καὶ   διαρρήσσων τὰ δεσμὰ ἠλαύνετο ὑπὸ τοῦ δαίμονος εἰς τὰς ἐρήμους. 29Sepse ai   urdhëroi frymën e ndyrë të dalë nga njeriu; sepse prej shumë vitesh e kishte   rrëmbyer, edhe lidhej me vargonj, edhe ruhej me hekura këmbësh; po ai i   këpuste prangat, edhe sillej prej demonit nëpër shkretëtira. 29 praecipiebat enim spiritui inmundo ut exiret ab homine   multis enim temporibus arripiebat illum et vinciebatur catenis et conpedibus   custoditus et ruptis vinculis agebatur a daemonio in deserta {8:29} (For he had commanded the unclean spirit to come out of   the man. For oftentimes it had caught him: and he was kept bound with chains   and in fetters; and he brake the bands, and was driven of the devil into the   wilderness.) 29 Denn er gebot dem unsauberen Geist, daß er von dem Menschen   ausführe. Denn er hatte ihn lange Zeit geplagt, und er ward mit Ketten   gebunden und mit Fesseln gefangen, und zerriß die Bande und ward getrieben   von dem Teufel in die Wüsten. 29 Ибо [Иисус] повелел нечистому духу выйти из сего человека,   потому что он долгое время мучил его, так что его связывали цепями и узами,   сберегая его; но он разрывал узы и был гоним бесом в пустыни.
8 — 30 ἐπηρώτησε δὲ αὐτὸν ὁ ᾿Ιησοῦς λέγων· τί σοί ἐστιν ὄνομα; ὁ δὲ   εἶπε· λεγεών· ὅτι δαιμόνια πολλὰ   εἰσῆλθεν εἰς αὐτόν· 30Edhe Jisui e pyeti, duke thënë: Si e ke emrin? Edhe ai i   tha: Legjion; sepse kishin hyrë tek ai shumë demonë. 30 interrogavit autem illum Iesus dicens quod tibi nomen est   at ille dixit Legio quia intraverunt daemonia multa in eum {8:30} And Jesus asked him, saying, What is thy name? And he   said, Legion: because many devils were entered into him. 30 Und Jesus fragte ihn und sprach: Wie heißest du? Er sprach:   Legion; denn es waren viel Teufel in ihn gefahren. 30 Иисус спросил его: как тебе имя? Он сказал: легион,   –потому что много бесов вошло в него.
8 — 31 καὶ παρεκάλει αὐτὸν ἵνα   μὴ ἐπιτάξῃ αὐτοῖς εἰς τὴν ἄβυσσον ἀπελθεῖν. 31Edhe i luteshin të mos i urdhëronte të shkonin në humnerën e   pafund. 31 et rogabant illum ne imperaret illis ut in abyssum   irent {8:31} And they besought him that he would not command them to   go out into the deep. 31 Und sie baten ihn, daß er sie nicht hieße in die Tiefe   fahren. 31 И они просили Иисуса, чтобы не повелел им идти в бездну.
8 — 32 ἦν δὲ ἐκεῖ ἀγέλη χοίρων ἱκανῶν βοσκομένων ἐν τῷ ὄρει· καὶ παρεκάλουν αὐτὸν ἵνα ἐπιτρέψῃ   αὐτοῖς εἰς ἐκείνους εἰσελθεῖν· καὶ ἐπέτρεψεν αὐτοῖς. 32Edhe atje ishte një tufë e madhe derrash duke kullotur në   mal; edhe i luteshin t’i linte të hyjnë tek ata; dhe ai i la. 32 erat autem ibi grex porcorum multorum pascentium in monte   et rogabant eum ut permitteret eos in illos ingredi et permisit illos {8:32} And there was there an herd of many swine feeding on   the mountain: and they besought him that he would suffer them to enter into   them. And he suffered them. 32 Es war aber daselbst eine große Herde Säue auf der Weide   auf dem Berge. Und sie baten ihn, daß er ihnen erlaubte in sie zu fahren. Und   er erlaubte es ihnen. 32 Тут же на горе паслось большое стадо свиней; и [бесы]   просили Его, чтобы позволил им войти в них. Он позволил им.
8 — 33 ἐξελθόντα δὲ τὰ δαιμόνια ἀπὸ τοῦ ἀνθρώπου εἰσῆλθον εἰς τοὺς   χοίρους, καὶ ὥρμησεν ἡ ἀγέλη κατὰ τοῦ κρημνοῦ    εἰς τὴν λίμνην καὶ ἀπεπνίγη. 33Edhe demonët, si dolën prej njeriut, hynë te derrat; dhe   tufa e derrave u hodh prej shkëmbit në liqen dhe u mbyt. 33 exierunt ergo daemonia ab homine et intraverunt in porcos   et impetu abiit grex per praeceps in stagnum et suffocatus est {8:33} Then went the devils out of the man, and entered into   the swine: and the herd ran violently down a steep place into the lake, and   were choked. 33 Da fuhren die Teufel aus von dem Menschen und fuhren in die   Säue; und die Herde stürzte sich von dem Abhange in den See und ersoff. 33 Бесы, выйдя из человека, вошли в свиней, и бросилось стадо   с крутизны в озеро и потонуло.
8 — 34 ἰδόντες δὲ οἱ βόσκοντες τὸ γεγενημένον ἔφυγον, καὶ ἀπήγγειλαν   εἰς τὴν πόλιν καὶ εἰς τοὺς ἀγρούς. 34Edhe kullotësit, kur panë se ç’u bë, ikën dhe lajmëruan në   qytet e nëpër ara. 34 quod ut viderunt factum qui pascebant fugerunt et   nuntiaverunt in civitatem et in villas {8:34} When they that fed [them] saw what was done, they fled,   and went and told [it] in the city and in the country. 34 Da aber die Hirten sahen, was da geschah, flohen sie und   verkündigten es in der Stadt und in den Dörfern. 34 Пастухи, видя происшедшее, побежали и рассказали в городе и   в селениях.
8 — 35 ἐξῆλθον δὲ ἰδεῖν τὸ γεγονός, καὶ ἦλθον πρὸς τὸν ᾿Ιησοῦν καὶ   εὗρον καθήμενον τὸν ἄνθρωπον, ἀφ᾿ οὗ τὰ δαιμόνια ἐξεληλύθει, ἱματισμένον καὶ   σωφρονοῦντα παρὰ τοὺς πόδας τοῦ ᾿Ιησοῦ, καὶ ἐφοβήθησαν. 35Edhe dolën të shihnin se ç’u bë; edhe erdhën te Jisui, edhe   e gjetën njeriun, prej të cilit kishin dalë demonët, duke ndenjur pranë   këmbëve të Jisuit, të veshur e të urtësuar; dhe u frikësuan. 35 exierunt autem videre quod factum est et venerunt ad Iesum   et invenerunt hominem sedentem a quo daemonia exierant vestitum ac sana mente   ad pedes eius et timuerunt {8:35} Then they went out to see what was done; and came to   Jesus, and found the man, out of whom the devils were departed, sitting at   the feet of Jesus, clothed, and in his right mind: and they were afraid. 35 Da gingen sie hinaus, zu sehen, was da geschehen war, und   kamen zu Jesu und fanden den Menschen, von welchem die Teufel ausgefahren   waren, sitzend zu den Füßen Jesu,   bekleidet und vernünftig, und erschraken. 35 И вышли видеть происшедшее; и, придя к Иисусу, нашли   человека, из которого вышли бесы, сидящего у ног Иисуса, одетого и в здравом   уме; и ужаснулись.
8 — 36 ἀπήγγειλαν δὲ αὐτοῖς οἱ ἰδόντες πῶς ἐσώθη ὁ δαιμονισθείς. 36U treguan dhe ata që e panë, si shpëtoi i demonizuari. 36 nuntiaverunt autem illis et qui viderant quomodo sanus   factus esset a Legione {8:36} They also which saw [it] told them by what means he   that was possessed of the devils was healed. 36 Und die es gesehen hatten, verkündigten’s ihnen, wie der   Besessene war gesund geworden. 36 Видевшие же рассказали им, как исцелился бесновавшийся.
8 — 37 καὶ ἠρώτησαν αὐτὸν ἅπαν τὸ πλῆθος τῆς περιχώρου τῶν Γαδαρηνῶν   ἀπελθεῖν ἀπ᾿ αὐτῶν, ὅτι φόβῳ μεγάλῳ συνείχοντο. αὐτὸς δὲ ἐμβὰς εἰς τὸ πλοῖον   ὑπέστρεψεν. 37Edhe gjithë turma e vendeve rreth Gadarinëve iu lutën të ikë   nga ata, sepse i kishte zënë frikë e madhe; edhe ai hyri në lundër, e u   kthye. 37 et rogaverunt illum omnis multitudo regionis Gerasenorum ut   discederet ab ipsis quia timore magno tenebantur ipse autem ascendens navem   reversus est {8:37} Then the whole multitude of the country of the   Gadarenes round about besought him to depart from them; for they were taken   with great fear: and he went up into the ship, and returned back again. 37 Und es bat ihn die ganze Menge des umliegenden Landes der   Gadarener, daß er von ihnen ginge; denn es war sie eine große Furcht   angekommen. Und er trat in das Schiff und wandte wieder um. 37 И просил Его весь народ Гадаринской окрестности удалиться   от них, потому что они объяты были великим страхом. Он вошел в лодку и   возвратился.
8 — 38 ἐδέετο δὲ αὐτοῦ ὁ ἀνήρ, ἀφ᾿ οὗ ἐξεληλύθει τὰ δαιμόνια, εἶναι   σὺν αὐτῷ· ἀπέλυσε δὲ αὐτὸν ὁ ᾿Ιησοῦς λέγων· 38Edhe njeriu, prej të cilit kishin dalë demonët, i lutej të   jetë bashkë me të; po Jisui e lëshoi, duke thënë: 38 et rogabat illum vir a quo daemonia exierant ut cum eo   esset dimisit autem eum Iesus dicens {8:38} Now the man out of whom the devils were departed   besought him that he might be with him: but Jesus sent him away, saying, 38 Es bat ihn aber der Mann, von dem die Teufel ausgefahren   waren, daß er bei ihm möchte sein. Aber Jesus ließ ihn von sich und   sprach: 38 Человек же, из которого вышли бесы, просил Его, чтобы быть   с Ним. Но Иисус отпустил его, сказав:
8 — 39 ὑπόστρεφε εἰς τὸν οἶκόν σου καὶ διηγοῦ ὅσα ἐποίησέ σοι ὁ Θεός.   καὶ ἀπῆλθε καθ᾿ ὅλην τὴν πόλιν κηρύσσων ὅσα ἐποίησεν αὐτῷ ὁ ᾿Ιησοῦς. 39Kthehu në shtëpinë tënde, dhe rrëfe sa të bëri Perëndia.   Edhe ai shkoi duke shpallur nëpër gjithë qytetin sa i bëri Jisui. 39 redi domum tuam et narra quanta tibi fecit Deus et abiit   per universam civitatem praedicans quanta illi fecisset Iesus {8:39} Return to thine own house, and shew how great things   God hath done unto thee. And he went his way, and published throughout the   whole city how great things Jesus had done unto him. 39 Gehe wieder heim und sage, wie große Dinge dir Gott getan   hat. Und er ging hin und verkündigte durch die ganze Stadt, wie große Dinge   ihm Jesus getan hatte. 39 возвратись в дом твой и расскажи, что сотворил тебе Бог. Он   пошел и проповедывал по всему городу, что сотворил ему Иисус.
8 — 40 ᾿Εγένετο δὲ ἐν τῷ ὑπεστρέψαι τὸν ᾿Ιησοῦν ἀπεδέξατο αὐτὸν ὁ   ὄχλος· ἦσαν γὰρ πάντες προσδοκῶντες αὐτόν. 40Edhe ndodhi që kur u kthye Jisui, turma e mirëpriti; pasi të   gjithë ishin duke e pritur   atë. 40 factum est autem cum redisset Iesus excepit illum turba   erant enim omnes expectantes eum {8:40} And it came to pass, that, when Jesus was returned, the   people [gladly] received him: for they were all waiting for him. 40 Und es begab sich, da Jesus wiederkam, nahm ihn das Volk   auf; denn sie warteten alle auf ihn. 40 Когда же возвратился Иисус, народ принял Его, потому что   все ожидали Его.
8 — 41 καὶ ἰδοὺ ἦλθεν ἀνὴρ ᾧ ὄνομα ᾿Ιάειρος, καὶ αὐτὸς ἄρχων τῆς   συναγωγῆς ὑπῆρχε· καὶ πεσὼν παρὰ τοὺς πόδας τοῦ ᾿Ιησοῦ παρεκάλει αὐτὸν   εἰσελθεῖν εἰς τὸν οἶκον αὐτοῦ, 41Edhe ja tek erdhi një njeri që quhej Jair – dhe ky ishte i   pari i sinagogës, – e ra ndër këmbët e Jisuit, e i lutej të hynte në shtëpinë   e tij; 41 et ecce venit vir cui nomen Iairus et ipse princeps   synagogae erat et cecidit ad pedes Iesu rogans eum ut intraret in domum   eius {8:41} And, behold, there came a man named Jairus, and he was   a ruler of the synagogue: and he fell down at Jesus’ feet, and besought him   that he would come into his house: 41 Und siehe, da kam ein Mann mit Namen Jairus, der ein   Oberster der Schule war, und fiel Jesu zu den Füßen und bat ihn, daß er   wollte in sein Haus kommen; 41 И вот, пришел человек, именем Иаир, который был начальником   синагоги; и, пав к ногам Иисуса, просил Его войти к нему в дом,
8 — 42 ὅτι θυγάτηρ μονογενὴς ἦν αὐτῷ ὡς ἐτῶν δώδεκα, καὶ αὕτη ἀπέθνησκεν. ᾿Εν δὲ τῷ   ὑπάγειν αὐτὸν οἱ ὄχλοι συνέπνιγον αὐτόν. 42sepse kishte një bijë të vetme, rreth dymbëdhjetë vjeç, edhe   ajo po vdiste. Edhe ndërsa ai ishte duke shkuar, turmat po e shtrëngonin. 42 quia filia unica erat illi fere annorum duodecim et haec   moriebatur et contigit dum iret a turbis conprimebatur {8:42} For he had one only daughter, about twelve years of   age, and she lay a dying. But as he went the people thronged him. 42 denn er hatte eine einzige Tochter bei zwölf Jahren, die   lag in den letzten Zügen. Und da er hinging, drängte ihn das Volk. 42 потому что у него была одна дочь, лет двенадцати, и та была   при смерти. Когда же Он шел, народ теснил Его.
8 — 43 καὶ γυνὴ οὖσα ἐν ῥύσει αἵματος ἀπὸ ἐτῶν δώδεκα, ἥτις ἰατροῖς   προσαναλώσασα ὅλον τὸν βίον οὐκ ἴσχυσεν ὑπ᾿ οὐδενὸς θεραπευθῆναι, 43Edhe një grua, që kishte rrjedhje gjaku që prej dymbëdhjetë   vitesh, e cila kishte prishur gjithë pasurinë nëpër mjekët, po nuk mundi të   shërohej as prej ndonjërit, 43 et mulier quaedam erat in fluxu sanguinis ab annis duodecim   quae in medicos erogaverat omnem substantiam suam nec ab ullo potuit   curari {8:43} And a woman having an issue of blood twelve years,   which had spent all her living upon physicians, neither could be healed of   any, 43 Und ein Weib hatte den Blutgang zwölf Jahre gehabt; die   hatte alle ihre Nahrung an die Ärzte gewandt, und konnte von niemand geheilt   werden; 43 И женщина, страдавшая кровотечением двенадцать лет,   которая, издержав на врачей всё имение, ни одним не могла быть вылечена,
8 — 44 προσελθοῦσα ὄπισθεν ἥψατο τοῦ κρασπέδου τοῦ ἱματίου αὐτοῦ, καὶ   παραχρῆμα ἔστη ἡ ῥύσις τοῦ αἵματος αὐτῆς. 44u afrua nga prapa dhe preku cepin e rrobës së tij; edhe   menjëherë u ndal rrjedhja e gjakut të saj. 44 accessit retro et tetigit fimbriam vestimenti eius et   confestim stetit fluxus sanguinis eius {8:44} Came behind [him,] and touched the border of his   garment: and immediately her issue of blood stanched. 44 die trat hinzu von hinten und rührte seines Kleides Saum   an; und alsobald stand ihr der Blutgang. 44 подойдя сзади, коснулась края одежды Его; и тотчас течение   крови у ней остановилось.
8 — 45 καὶ εἶπεν ὁ ᾿Ιησοῦς· τίς ὁ ἁψάμενός μου; ἀρνουμένων δὲ πάντων   εἶπεν ὁ Πέτρος καὶ οἱ σὺν αὐτῷ· ἐπιστάτα, οἱ ὄχλοι συνέχουσί σε καὶ   ἀποθλίβουσι, καὶ λέγεις τίς ὁ ἁψάμενός μου; 45Edhe Jisui tha: Kush qe ai që më preku? Edhe ndërsa po   mohonin të gjithë, Pjetri dhe ata që ishin bashkë me të thanë: Mjeshtër,   turmat të shtypin e shtrëngojnë, edhe thua: Kush qe ai që më preku? 45 et ait Iesus quis est qui me tetigit negantibus autem   omnibus dixit Petrus et qui cum illo erant praeceptor turbae te conprimunt et   adfligunt et dicis quis me tetigit {8:45} And Jesus said, Who touched me? When all denied, Peter   and they that were with him said, Master, the multitude throng thee and press   [thee,] and sayest thou, Who touched me? 45 Und Jesus sprach: Wer hat mich angerührt? Da sie aber alle   leugneten, sprach Petrus und die mit ihm waren: Meister, das Volk drängt und   drückt dich, und du sprichst: Wer hat mich angerührt? 45 И сказал Иисус: кто прикоснулся ко Мне? Когда же все   отрицались, Петр сказал и бывшие с Ним: Наставник! народ окружает Тебя и   теснит, –и Ты говоришь: кто прикоснулся ко Мне?
8 — 46 ὁ δὲ ᾿Ιησοῦς εἶπεν· ἥψατό μού τις· ἐγὼ γὰρ ἔγνων δύναμιν   ἐξελθοῦσαν ἀπ᾿ ἐμοῦ. 46Po Jisui tha: Dikush më preku, sepse unë kuptova se një fuqi   doli prej meje. 46 et dixit Iesus tetigit me aliquis nam ego novi virtutem de   me exisse {8:46} And Jesus said, Somebody hath touched me: for I   perceive that virtue is gone out of me. 46 Jesus aber sprach: Es hat mich jemand angerührt; denn ich   fühle, daß eine Kraft von mir gegangen ist. 46 Но Иисус сказал: прикоснулся ко Мне некто, ибо Я чувствовал   силу, исшедшую из Меня.
8 — 47 ἰδοῦσα δὲ ἡ γυνὴ ὅτι οὐκ ἔλαθε, τρέμουσα ἦλθε καὶ προσπεσοῦσα   αὐτῷ δι᾿ ἣν αἰτίαν ἥψατο αὐτοῦ ἀπήγγειλεν αὐτῷ ἐνώπιον παντὸς τοῦ λαοῦ, καὶ   ὡς ἰάθη παραχρῆμα. 47Edhe gruaja kur pa se nuk u fsheh, erdhi duke u dridhur,   edhe i ra ndër këmbë, e i rrëfeu përpara gjithë popullit për çfarë shkaku e   preku, edhe si u shërua përnjëherë. 47 videns autem mulier quia non latuit tremens venit et   procidit ante pedes illius et ob quam causam tetigerit eum indicavit coram   omni populo et quemadmodum confestim sanata sit {8:47} And when the woman saw that she was not hid, she came   trembling, and falling down before him, she declared unto him before all the   people for what cause she had touched him and how she was healed   immediately. 47 Da aber das Weib sah, daß es nicht verborgen war, kam sie   mit Zittern und fiel vor ihm nieder und verkündigte vor allem Volk, aus   welcher Ursache sie ihn hätte angerührt und wie sie wäre alsbald gesund   geworden. 47 Женщина, видя, что она не утаилась, с трепетом подошла и,   пав пред Ним, объявила Ему перед всем народом, по какой причине прикоснулась   к Нему и как тотчас исцелилась.
8 — 48 ὁ δὲ εἶπεν αὐτῇ· θάρσει, θύγατερ, ἡ πίστις σου σέσωκέ σε·   πορεύου εἰς εἰρήνην. 48Edhe ai i tha asaj: Ki guxim, bijë, besimi yt të shpëtoi;   shko në paqe. 48 at ipse dixit illi filia fides tua te salvam fecit vade in   pace {8:48} And he said unto her, Daughter, be of good comfort: thy   faith hath made thee whole; go in peace. 48 Er aber sprach zu ihr: Sei getrost, meine Tochter, dein   Glaube hat dir geholfen. Gehe hin mit Frieden! 48 Он сказал ей: дерзай, дщерь! вера твоя спасла тебя; иди с   миром.
8 — 49 ῎Ετι αὐτοῦ λαλοῦντος ἔρχεταί τις παρὰ τοῦ ἀρχισυναγώγου λέγων   αὐτῷ ὅτι τέθνηκεν ἡ θυγάτηρ σου· μὴ σκύλλε τὸν διδάσκαλον. 49Edhe kur ai po fliste ende, vjen një njeri prej të parit të   sinagogës e i thotë se jot bijë vdiq; mos e mundo mësuesin. 49 adhuc illo loquente venit a principe synagogae dicens ei   quia mortua est filia tua noli vexare illum {8:49} While he yet spake, there cometh one from the ruler of   the synagogue’s [house,] saying to him, Thy daughter is dead; trouble not the   Master. 49 Da er noch redete, kam einer vom Gesinde des Obersten der   Schule und sprach zu ihm: Deine Tochter ist gestorben; bemühe den Meister   nicht. 49 Когда Он еще говорил это, приходит некто из дома начальника   синагоги и говорит ему: дочь твоя умерла; не утруждай Учителя.
8 — 50 ὁ δὲ ᾿Ιησοῦς ἀκούσας ἀπεκρίθη αὐτῷ λέγων· μὴ φοβοῦ· μόνον   πίστευε, καὶ σωθήσεται. 50Po Jisui kur dëgjoi, u përgjigj: Mos ki frikë; veç beso,   edhe do të shpëtojë. 50 Iesus autem audito hoc verbo respondit patri puellae noli   timere crede tantum et salva erit {8:50} But when Jesus heard [it,] he answered him, saying,   Fear not: believe only, and she shall be made whole. 50 Da aber Jesus das hörte, antwortete er ihm und sprach:   Fürchte dich nicht, glaube nur, so wird sie gesund! 50 Но Иисус, услышав это, сказал ему: не бойся, только веруй,   и спасена будет.
8 — 51 ἐλθὼν δὲ εἰς τὴν οἰκίαν οὐκ ἀφῆκεν εἰσελθεῖν οὐδένα εἰ μὴ   Πέτρον καὶ ᾿Ιωάννην καὶ ᾿Ιάκωβον καὶ τὸν πατέρα τῆς παιδὸς καὶ τὴν   μητέρα. 51Edhe si erdhi në shtëpi, nuk la asnjë të hynte brenda,   përveç Pjetrit dhe Joanit dhe Jakovit, dhe të atit të vajzës dhe së ëmës. 51 et cum venisset domum non permisit intrare secum quemquam   nisi Petrum et Iohannem et Iacobum et patrem et matrem puellae {8:51} And when he came into the house, he suffered no man to   go in, save Peter, and James, and John, and the father and the mother of the maiden. 51 Da er aber in das Haus kam, ließ er niemand hineingehen   denn Petrus und Jakobus und Johannes und des Kindes Vater und Mutter. 51 Придя же в дом, не позволил войти никому, кроме Петра,   Иоанна и Иакова, и отца девицы, и матери.
8 — 52 ἔκλαιον δὲ πάντες καὶ   ἐκόπτοντο αὐτήν. ὁ δὲ εἶπε· μὴ κλαίετε· οὐκ ἀπέθανεν, ἀλλὰ καθεύδει. 52Edhe të gjithë po qanin e ulërinin për atë. Edhe ai tha: Mos   qani; nuk vdiq, por po fle. 52 flebant autem omnes et plangebant illam at ille dixit   nolite flere non est mortua sed dormit {8:52} And all wept, and bewailed her: but he said, Weep not;   she is not dead, but sleepeth. 52 Sie weinten aber alle und klagten um sie. Er aber sprach:   Weinet nicht, sie ist nicht gestorben, sondern sie schläft. 52 Все плакали и рыдали о ней. Но Он сказал: не плачьте; она   не умерла, но спит.
8 — 53 καὶ κατεγέλων αὐτοῦ, εἰδότες ὅτι ἀπέθανεν. 53Edhe e përqeshnin, duke ditur se vdiq. 53 et deridebant eum scientes quia mortua esset {8:53} And they laughed him to scorn, knowing that she was   dead. 53 Und sie verlachten ihn, wußten wohl, daß sie gestorben   war. 53 И смеялись над Ним, зная, что она умерла.
8 — 54 αὐτὸς δὲ ἐκβαλὼν ἔξω πάντας καὶ κρατήσας τῆς χειρὸς αὐτῆς   ἐφώνησε λέγων· ἡ παῖς, ἐγείρου. 54Po ai, si i nxori jashtë të gjithë, e kapi prej dore, dhe   thirri duke thënë: O vashëz, ngrihu. 54 ipse autem tenens manum eius clamavit dicens puella   surge {8:54} And he put them all out, and took her by the hand, and   called, saying, Maid, arise. 54 Er aber trieb sie alle hinaus, nahm sie bei der Hand und   rief und sprach: Kind, stehe auf! 54 Он же, выслав всех вон и взяв ее за руку, возгласил:   девица! встань.
8 — 55 καὶ ἐπέστρεψε τὸ πνεῦμα αὐτῆς. καὶ ἀνέστη παραχρῆμα, καὶ   διέταξεν αὐτῇ δοθῆναι φαγεῖν. 55Edhe asaj iu kthye fryma prapë, dhe u ngrit përnjëherë; edhe   Jisui urdhëroi t’i jepnin asaj   të hajë. 55 et reversus est spiritus eius et surrexit continuo et   iussit illi dari manducare {8:55} And her spirit came again, and she arose straightway:   and he commanded to give her meat. 55 Und ihr Geist kam wieder, und sie stand alsobald auf. Und   er befahl, man sollte ihr zu essen   geben. 55 И возвратился дух ее; она тотчас встала, и Он велел дать ей   есть.
8 — 56 καὶ ἐξέστησαν οἱ γονεῖς   αὐτῆς. ὁ δὲ παρήγγειλεν αὐτοῖς μηδενὶ εἰπεῖν τὸ γεγονός. 56Edhe prindërit e saj u habitën; po ai i porositi të mos i   thonë njeriu se ç’u bë. 56 et stupuerunt parentes eius quibus praecepit ne alicui   dicerent quod factum erat {8:56} And her parents were astonished: but he charged them   that they should tell no man what was done. 56 Und ihre Eltern entsetzten sich. Er aber gebot ihnen, daß   sie niemand sagten, was geschehen war. 56 И удивились родители ее. Он же повелел им не сказывать   никому о происшедшем.
[cite]