Greqisht – Ελληνικά Shqip – Albanian Latinisht – Latin Anglisht – English Gjermanisht – Deutsch Rusisht – Русский
Luka —   Kapitulli 12
Luka — Kapitulli 11 DHIATA E RE Luka — Kapitulli 13
12 — 1 ᾿Εν οἷς ἐπισυναχθεισῶν τῶν   μυριάδων τοῦ ὄχλου ὡς καταπατεῖν ἀλλήλους, ἤρξατο λέγειν πρὸς τοὺς μαθητὰς   αὐτοῦ πρῶτον· προσέχετε ἑαυτοῖς ἀπὸ τῆς ζύμης τῶν Φαρισαίων, ἥτις ἐστὶν   ὑπόκρισις. 1 Ndërkohë, si u mblodhën turma   prej mijërash, kaq sa shkelnin njëri-tjetrin, Jisui zuri t’u thoshte nxënësve të tij së pari: ruani veten tuaj nga   brumi i Farisenjve, që është hipokrizi. 1 multis autem turbis   circumstantibus ita ut se invicem conculcarent coepit dicere ad discipulos   suos adtendite a fermento Pharisaeorum quae est hypocrisis {12:1} In the mean time, when   there were gathered together an innumerable multitude of people, insomuch   that they trode one upon another, he began to say unto his disciples first of   all, Beware ye of the leaven of the Pharisees, which is hypocrisy. 1 Es lief das Volk zu und kamen   etliche Tausend zusammen, also daß sie sich untereinander traten. Da fing er   an und sagte zu seinen Jüngern: Zum ersten hütet euch vor dem Sauerteig der   Pharisäer, welches ist die Heuchelei. 1 Между тем, когда собрались   тысячи народа, так что теснили друг друга, Он начал говорить сперва ученикам   Своим: берегитесь закваски фарисейской, которая есть лицемерие.
12 — 2 οὐδὲν δὲ συγκεκαλυμμένον ἐστὶν ὃ οὐκ ἀποκαλυφθήσεται, καὶ   κρυπτὸν ὃ οὐ γνωσθήσεται· 2Po nuk ka gjë të mbuluar, që s’ka për t’u zbuluar, dhe të   fshehur, që s’ka për t’u marrë vesh. 2 nihil autem opertum est quod non reveletur neque absconditum   quod non sciatur {12:2} For there is nothing covered, that shall not be   revealed; neither hid, that shall not be known. 2 Es ist aber nichts verborgen, das nicht offenbar werde, noch   heimlich, das man nicht wissen werde. 2 Нет ничего сокровенного, что не открылось бы, и тайного,   чего не узнали бы.
12 — 3 ἀνθ᾿ ὧν ὅσα ἐν τῇ σκοτίᾳ εἴπατε, ἐν τῷ φωτὶ ἀκουσθήσεται, καὶ   ὃ πρὸς τὸ οὖς ἐλαλήσατε ἐν τοῖς ταμείοις, κηρυχθήσεται ἐπὶ τῶν δωμάτων. 3Prandaj sa thatë në errësirë, do të dëgjohen në dritë; edhe   ç’folët në vesh nëpër dhoma, do të shpallet mbi kulmet. 3 quoniam quae in tenebris dixistis in lumine dicentur et quod   in aurem locuti estis in cubiculis praedicabitur in tectis {12:3} Therefore whatsoever ye have spoken in darkness shall   be heard in the light; and that which ye have spoken in the ear in closets   shall be proclaimed upon the housetops. 3 Darum, was ihr in der Finsternis saget, das wird man im   Licht hören; was ihr redet ins Ohr in den Kammern, das wird man auf den   Dächern predigen. 3 Посему, что вы сказали в темноте, то услышится во свете; и   что говорили на ухо внутри дома, то будет провозглашено на кровлях.
12 — 4 Λέγω δὲ ὑμῖν τοῖς   φίλοις μου· μὴ φοβηθῆτε ἀπὸ τῶν ἀποκτεννόντων τὸ σῶμα, καὶ μετὰ ταῦτα μὴ   ἐχόντων περισσότερόν τι ποιῆσαι. 4Edhe po ju them ju miqve të mi: Mos kini frikë nga ata që   vrasin trupin dhe pastaj s’kanë se ç’të bëjnë gjë më tepër. 4 dico autem vobis amicis meis ne terreamini ab his qui   occidunt corpus et post haec non habent amplius quod faciant {12:4} And I say unto you my friends, Be not afraid of them   that kill the body, and after that have no more that they can do. 4 Ich sage euch aber, meinen Freunden: Fürchtet euch nicht vor   denen die den Leib töten, und darnach nichts mehr tun können. 4 Говорю же вам, друзьям Моим: не бойтесь убивающих тело и   потом не могущих ничего более сделать;
12 — 5 ὑποδείξω δὲ ὑμῖν τίνα φοβηθῆτε· φοβήθητε τὸν μετὰ τὸ   ἀποκτεῖναι ἔχοντα ἐξουσίαν ἐμβαλεῖν εἰς τὴν γέενναν· ναί, λέγω ὑμῖν, τοῦτον   φοβήθητε. 5Po do t’ju tregoj juve prej cilit të keni frikë; të keni   frikë prej atij, i cili pasi të vrasë, ka pushtet të hedhë në gjehenë. Me të   vërtetë po ju them juve, prej këtij të keni frikë. 5 ostendam autem vobis quem timeatis timete eum qui postquam   occiderit habet potestatem mittere in gehennam ita dico vobis hunc   timete {12:5} But I will forewarn you whom ye shall fear: Fear him,   which after he hath killed hath power to cast into hell; yea, I say unto you,   Fear him. 5 Ich will euch aber zeigen, vor welchem ihr euch fürchten   sollt: Fürchtet euch vor dem, der, nachdem er getötet hat, auch Macht hat, zu   werfen in die Hölle. Ja, ich sage euch, vor dem fürchtet euch. 5 но скажу вам, кого бояться: бойтесь того, кто, по убиении,   может ввергнуть в геенну: ей, говорю вам, того бойтесь.
12 — 6 οὐχὶ πέντε στρουθία πωλεῖται ἀσσαρίων δύο; καὶ ἓν ἐξ αὐτῶν οὐκ   ἔστιν ἐπιλελησμένον ἐνώπιον τοῦ Θεοῦ 6A nuk shiten pesë harabelë për dy monedha bakri? Edhe një nga   ata nuk është i harruar përpara Perëndisë; 6 nonne quinque passeres veneunt dipundio et unus ex illis non   est in oblivione coram Deo {12:6} Are not five sparrows sold for two farthings, and not   one of them is forgotten before God? 6 Verkauft man nicht fünf Sperlinge um zwei Pfennige? Dennoch   ist vor Gott deren nicht eines vergessen. 6 Не пять ли малых птиц продаются за два ассария? и ни одна из   них не забыта у Бога.
12 — 7 ἀλλὰ καὶ αἱ τρίχες τῆς κεφαλῆς ὑμῶν πᾶσαι ἠρίθμηνται. μὴ οὖν   φοβεῖσθε· πολλῶν στρουθίων διαφέρετε. 7Po dhe qimet e kokës suaj janë numëruar të gjitha. Mos kini   frikë pra; ju ndryshoni prej shumë harabelësh. 7 sed et capilli capitis vestri omnes numerati sunt nolite   ergo timere multis passeribus pluris estis {12:7} But even the very hairs of your head are all numbered.   Fear not therefore: ye are of more value than many sparrows. 7 Aber auch die Haare auf eurem Haupt sind alle gezählt. Darum   fürchtet euch nicht; ihr seid besser denn viele Sperlinge. 7 А у вас и волосы на голове все сочтены. Итак не бойтесь: вы   дороже многих малых птиц.
12 — 8 Λέγω δὲ ὑμῖν· πᾶς ὃς ἂν   ὁμολογήσῃ ἐν ἐμοὶ ἔμπροσθεν τῶν ἀνθρώπων, καὶ ὁ υἱὸς τοῦ ἀνθρώπου ὁμολογήσει   ἐν αὐτῷ ἔμπροσθεν τῶν ἀγγέλων τοῦ Θεοῦ· 8Edhe po ju them juve, kushdo që të më pohojë përpara   njerëzve, edhe Biri i Perëndisë do ta pohojë përpara engjëjve të Perëndisë. 8 dico autem vobis omnis quicumque confessus fuerit in me   coram hominibus et Filius hominis confitebitur in illo coram angelis Dei {12:8} Also I say unto you, Whosoever shall confess me before   men, him shall the Son of man also confess before the angels of God: 8 Ich aber sage euch: Wer mich bekennet vor den Menschen, den   wird auch des Menschen Sohn bekennen vor den Engeln Gottes. 8 Сказываю же вам: всякого, кто исповедает Меня пред   человеками, и Сын Человеческий исповедает пред Ангелами Божиими;
12 — 9 ὁ δὲ ἀρνησάμενός με ἐνώπιον τῶν ἀνθρώπων ἀπαρνηθήσεται ἐνώπιον τῶν ἀγγέλων   τοῦ Θεοῦ. 9Ndërsa kushdo që të më mohojë përpara njerëzve, do të mohohet   përpara engjëjve të Perëndisë. 9 qui autem negaverit me coram hominibus denegabitur coram   angelis Dei {12:9} But he that denieth me before men shall be denied   before the angels of God. 9 Wer mich aber verleugnet vor den Menschen, der wird   verleugnet werden vor den Engeln Gottes. 9 а кто отвергнется Меня пред человеками, тот отвержен будет   пред Ангелами Божиими.
12 — 10 καὶ πᾶς ὃς ἐρεῖ λόγον εἰς τὸν υἱὸν τοῦ ἀνθρώπου, ἀφεθήσεται   αὐτῷ· τῷ δὲ εἰς τὸ ῞Αγιον Πνεῦμα βλασφημήσαντι οὐκ ἀφεθήσεται. 10Edhe kushdo që të thotë fjalë kundër Birit të njeriut, do   t’i falet; po atij që të blasfemojë kundër Frymës së Shenjtë nuk do t’i   falet. 10 et omnis qui dicit verbum in Filium hominis remittetur illi   ei autem qui in Spiritum Sanctum blasphemaverit non remittetur {12:10} And whosoever shall speak a word against the Son of   man, it shall be forgiven him: but unto him that blasphemeth against the Holy   Ghost it shall not be forgiven. 10 Und wer da redet ein Wort wider des Menschen Sohn, dem soll   es vergeben werden; wer aber lästert den heiligen Geist, dem soll es nicht   vergeben werden. 10 И всякому, кто скажет слово на Сына Человеческого, прощено   будет; а кто скажет хулу на Святаго Духа, тому не простится.
12 — 11 ὅταν δὲ προσφέρωσιν ὑμᾶς ἐπὶ τὰς συναγωγὰς καὶ τὰς ἀρχὰς καὶ   τὰς ἐξουσίας, μὴ μεριμνᾶτε πῶς ἢ τί ἀπολογήσησθε ἢ τί εἴπητε· 11Edhe kur t’ju sjellin ju nëpër sinagogat, e nëpër kryesitë e pushtetet, mos   mendoni si ose qysh të mbroheni, ose ç’të thoni. 11 cum autem inducent vos in synagogas et ad magistratus et   potestates nolite solliciti esse qualiter aut quid respondeatis aut quid   dicatis {12:11} And when they bring you unto the synagogues, and   [unto] magistrates, and powers, take ye no thought how or what thing ye shall   answer, or what ye shall say: 11 Wenn sie euch aber führen werden in ihre Schulen und vor   die Obrigkeit und vor die Gewaltigen, so sorget nicht, wie oder was ihr   antworten oder was ihr sagen sollt; 11 Когда же приведут вас в синагоги, к начальствам и властям,   не заботьтесь, как или что отвечать, или что говорить,
12 — 12 τὸ γὰρ ῞Αγιον Πνεῦμα διδάξει ὑμᾶς ἐν αὐτῇ τῇ ὥρᾳ ἃ δεῖ   εἰπεῖν. 12Sepse Fryma e Shenjtë do t’ju mësojë në atë orë ç’duhet të   thoni. 12 Spiritus enim Sanctus docebit vos in ipsa hora quae   oporteat dicere {12:12} For the Holy Ghost shall teach you in the same hour   what ye ought to say. 12 denn der heilige Geist wird euch zu derselben Stunde   lehren, was ihr sagen sollt. 12 ибо Святый Дух научит вас в тот час, что должно говорить.
12 — 13 Εἶπε δέ τις αὐτῷ ἐκ τοῦ ὄχλου· διδάσκαλε, εἰπὲ τῷ ἀδελφῷ μου   μερίσασθαι τὴν κληρονομίαν μετ᾿ ἐμοῦ. 13Edhe një prej turmës i tha: Mësues, thuaji tim vëllai të   ndajë trashëgimin bashkë me mua. 13 ait autem quidam ei de turba magister dic fratri meo ut   dividat mecum hereditatem {12:13} And one of the company said unto him, Master, speak to   my brother, that he divide the inheritance with me. 13 Es sprach aber einer aus dem Volk zu ihm: Meister, sage   meinem Bruder, daß er mit mir das Erbe teile. 13 Некто из народа сказал Ему: Учитель! скажи брату моему,   чтобы он разделил со мною наследство.
12 — 14 ὁ δὲ εἶπεν αὐτῷ· ἄνθρωπε, τίς με κατέστησε δικαστὴν ἢ μεριστὴν   ἐφ᾿ ὑμᾶς; 14Po ai i tha: O njeri, kush më vuri gjykatës a ndarës mbi ju? 14 at ille dixit ei homo quis me constituit iudicem aut   divisorem super vos {12:14} And he said unto him, Man, who made me a judge or a   divider over you? 14 Er aber sprach zu ihm: Mensch, wer hat mich zum Richter   oder Erbschichter über euch gesetzt? 14 Он же сказал человеку тому: кто поставил Меня судить или   делить вас?
12 — 15 εἶπε δὲ πρὸς αὐτούς· ὁρᾶτε καὶ φυλάσσεσθε ἀπὸ πάσης   πλεονεξίας· ὅτι οὐκ ἐν τῷ περισσεύειν τινὶ ἡ ζωὴ αὐτοῦ ἐστιν ἐκ τῶν   ὑπαρχόντων αὐτοῦ. 15Edhe u tha atyre, Vështroni e ruhuni nga çdo lakmi; sepse në pastë tepër ndonjë, jeta e dikujt   nuk është në tepricën e pasurisë së tij. 15 dixitque ad illos videte et cavete ab omni avaritia quia   non in abundantia cuiusquam vita eius est ex his quae possidet {12:15} And he said unto them, Take heed, and beware of   covetousness: for a man’s life consisteth not in the abundance of the things   which he possesseth. 15 Und er sprach zu ihnen: Sehet zu und hütet euch vor dem   Geiz; denn niemand lebt davon, daß er viele Güter hat. 15 При этом сказал им: смотрите, берегитесь любостяжания, ибо   жизнь человека не зависит от изобилия его имения.
12 — 16 Εἶπε δὲ παραβολὴν πρὸς αὐτοὺς λέγων· ἀνθρώπου τινὸς πλουσίου   εὐφόρησεν ἡ χώρα· 16Edhe u tha atyre një paravoli, duke thënë: Toka e një njeriu   të pasur dha shumë prodhim. 16 dixit autem similitudinem ad illos dicens hominis cuiusdam   divitis uberes fructus ager adtulit {12:16} And he spake a parable unto them, saying, The ground   of a certain rich man brought forth plentifully: 16 Und er sagte ihnen ein Gleichnis und sprach: Es war ein   reicher Mensch, das Feld hatte wohl getragen. 16 И сказал им притчу: у одного богатого человека был хороший   урожай в поле;
12 — 17 καὶ διελογίζετο ἐν ἑαυτῷ λέγων· τί ποιήσω, ὅτι οὐκ ἔχω ποῦ   συνάξω τοὺς καρπούς μου; 17Edhe ai mendohej   me veten e tij, duke thënë: Ç’të bëj? Se s’kam ku të mbledh prodhimet e mia. 17 et cogitabat intra se dicens quid faciam quod non habeo quo   congregem fructus meos {12:17} And he thought within himself, saying, What shall I   do, because I have no room where to bestow my fruits? 17 Und er gedachte bei sich selbst und sprach: Was soll ich   tun? Ich habe nicht, da ich meine Früchte hin sammle. 17 и он рассуждал сам с собою: что мне делать? некуда мне   собрать плодов моих?
12 — 18 καὶ εἶπε· τοῦτο ποιήσω· καθελῶ μου τὰς ἀποθήκας καὶ μείζονας   οἰκοδομήσω, καὶ συνάξω ἐκεῖ πάντα τὰ γενήματά μου καὶ τὰ ἀγαθά μου, 18Dhe tha: Këtë kam për të bërë, do të prish grunarët e mi dhe   do t’i ndërtoj më të mëdhenj, edhe do të mbledh atje gjithë prodhimet e mia   dhe të mirat e mia. 18 et dixit hoc faciam destruam horrea mea et maiora faciam et   illuc congregabo omnia quae nata sunt mihi et bona mea {12:18} And he said, This will I do: I will pull down my   barns, and build greater; and there will I bestow all my fruits and my   goods. 18 Und sprach: Das will ich tun: ich will meine Scheunen   abbrechen und größere bauen und will drein sammeln alles, was mir gewachsen   ist, und meine Güter; 18 И сказал: вот что сделаю: сломаю житницы мои и построю   большие, и соберу туда весь хлеб мой и всё добро мое,
12 — 19 καὶ ἐρῶ τῇ ψυχῇ μου· ψυχή, ἔχεις πολλὰ ἀγαθὰ κείμενα εἰς ἔτη   πολλά· ἀναπαύου, φάγε, πίε, εὐφραίνου. 19Edhe do t’i them shpirtit tim: O shpirt, ke shumë të mira që   gjenden për shumë vjet; prehu, ha, pi, edhe dëfre. 19 et dicam animae meae anima habes multa bona posita in annos   plurimos requiesce comede bibe epulare {12:19} And I will say to my soul, Soul, thou hast much goods   laid up for many years; take thine ease, eat, drink, [and] be merry. 19 und will sagen zu meiner Seele: Liebe Seele, du hast einen   großen Vorrat auf viele Jahre; habe nun Ruhe, iß, trink und habe guten   Mut! 19 и скажу душе моей: душа! много добра лежит у тебя на многие   годы: покойся, ешь, пей, веселись.
12 — 20 εἶπε δὲ αὐτῷ ὁ Θεός· ἄφρον, ταύτῃ τῇ νυκτὶ τὴν ψυχήν σου   ἀπαιτοῦσιν ἀπὸ σοῦ· ἃ δὲ ἡτοίμασας τίνι ἔσται; 20Po Perëndia i tha: I marrë, këtë natë do të kërkojnë prej   teje shpirtin tënd. Dhe të kujt do të jenë sa bëre gati? 20 dixit autem illi Deus stulte hac nocte animam tuam repetunt   a te quae autem parasti cuius erunt {12:20} But God said unto him, [Thou] fool, this night thy   soul shall be required of thee: then whose shall those things be, which thou   hast provided? 20 Aber Gott sprach zu   ihm: Du Narr! diese Nacht wird man deine Seele von dir fordern; und wes   wird’s sein, das du bereitet hast? 20 Но Бог сказал ему: безумный! в сию ночь душу твою возьмут у   тебя; кому же достанется то, что ты заготовил?
12 — 21 οὕτως ὁ θησαυρίζων ἑαυτῷ, καὶ μὴ εἰς Θεὸν πλουτῶν. 21Kështu do të jetë ai që mbledh thesarë për veten e tij dhe nuk bëhet i pasur në   Perëndinë. 21 sic est qui sibi thesaurizat et non est in Deum dives {12:21} So [is] he that layeth up treasure for himself, and is   not rich toward God. 21 Also geht es, wer sich Schätze sammelt und ist nicht reich   in Gott. 21 Так [бывает с тем], кто собирает сокровища для себя, а не в   Бога богатеет.
12 — 22 Εἶπε δὲ πρὸς τοὺς μαθητὰς αὐτοῦ· διὰ τοῦτο λέγω ὑμῖν, μὴ   μεριμνᾶτε τῇ ψυχῇ ὑμῶν τί φάγητε, μηδὲ τῷ σώματι ὑμῶν τί ἐνδύσησθε. 22Edhe u tha nxënësve të tij: Prandaj po ju them juve, mos u   shqetësoni për jetën tuaj, ç’të hani; as për trupin tuaj, ç’të vishni. 22 dixitque ad discipulos suos ideo dico vobis nolite   solliciti esse animae quid manducetis neque corpori quid vestiamini {12:22} And he said unto his disciples, Therefore I say unto   you, Take no thought for your life, what ye shall eat; neither for the body,   what ye shall put on. 22 Er sprach aber zu seinen Jüngern: Darum sage ich euch:   Sorget nicht für euer Leben, was ihr essen sollt, auch nicht für euren Leib,   was ihr antun sollt. 22 И сказал ученикам Своим: посему говорю вам, –не заботьтесь   для души вашей, что вам есть, ни для тела, во что одеться:
12 — 23 οὐχὶ ἡ ψυχὴ πλεῖόν ἐστι τῆς τροφῆς καὶ τὸ σῶμα τοῦ   ἐνδύματος; 23A nuk është jeta më tepër se ushqimi, edhe trupi se veshja? 23 anima plus est quam esca et corpus quam vestimentum {12:23} The life is more than meat, and the body [is more]   than raiment. 23 Das Leben ist mehr denn die Speise, und der Leib mehr denn   die Kleidung. 23 душа больше пищи, и тело–одежды.
12 — 24 κατανοήσατε τοὺς κόρακας, ὅτι οὐ σπείρουσιν οὐδὲ θερίζουσιν,   οἷςοὐκ ἔστι ταμεῖον οὐδὲ ἀποθήκη, καὶ ὁ Θεὸς τρέφει αὐτούς· πόσῳ μᾶλλον ὑμεῖς   διαφέρετε τῶν πετεινῶν; 24Vini re korbat, as nuk mbjellin, as nuk korrin; ata nuk kanë   as qilar as grunar, edhe Perëndia i ushqen. Sa më tepër ndryshoni ju nga   zogjtë? 24 considerate corvos quia non seminant neque metunt quibus   non est cellarium neque horreum et Deus pascit illos quanto magis vos pluris   estis illis {12:24} Consider the ravens: for they neither sow nor reap;   which neither have storehouse nor barn; and God feedeth them: how much more   are ye better than the fowls? 24 Nehmet wahr der Raben: die sähen nicht, sie ernten auch   nicht, sie haben auch keinen Keller noch Scheune; und Gott nährt sie doch.   Wie viel aber seid ihr besser denn die Vögel! 24 Посмотрите на воронов: они не сеют, не жнут; нет у них ни   хранилищ, ни житниц, и Бог питает их; сколько же вы лучше птиц?
12 — 25 τίς δὲ ἐξ ὑμῶν μεριμνῶν δύναται προσθεῖναι ἐπὶ τὴν ἡλικίαν   αὐτοῦ πῆχυν ἕνα; 25Edhe cili prej jush duke u shqetësuar mund të shtojë një kut   në shtatin e tij? 25 quis autem vestrum cogitando potest adicere ad staturam   suam cubitum unum {12:25} And which of you with taking thought can add to his   stature one cubit? 25 Welcher ist unter euch, ob er schon darum sorget, der da   könnte eine Elle seiner Länge zusetzen? 25 Да и кто из вас, заботясь, может прибавить себе роста хотя   на один локоть?
12 — 26 εἰ οὖν οὔτε ἐλάχιστον δύνασθε,    τί περὶ τῶν λοιπῶν μεριμνᾶτε; 26Nëse ju pra   nuk mund të bëni as një   gjë kaq të vogël, pse shqetësoheni për të tjerat? 26 si ergo neque quod minimum est potestis quid de ceteris   solliciti estis {12:26} If ye then be not able to do that thing which is   least, why take ye thought for the rest? 26 So ihr denn das Geringste nicht vermöget, warum sorgt ihr   für das andere? 26 Итак, если и малейшего сделать не можете, что заботитесь о   прочем?
12 — 27 κατανοήσατε τὰ κρίνα πῶς αὐξάνει· οὐ κοπιᾷ οὐδὲ νήθει· λέγω δὲ   ὑμῖν, οὐδὲ Σολομὼν ἐν πάσῃ τῇ δόξῃ αὐτοῦ περιεβάλετο ὡς ἓν τούτων. 27Vini re zambakët, si rriten; nuk mundohen, as nuk endin;   edhe po ju them juve, as Solomoni me gjithë lavdinë e tij nuk ishte veshur si   një nga këto. 27 considerate lilia quomodo crescunt non laborant non nent   dico autem vobis nec Salomon in omni gloria sua vestiebatur sicut unum ex   istis {12:27} Consider the lilies how they grow: they toil not, they   spin not; and yet I say unto you, that Solomon in all his glory was not   arrayed like one of these. 27 Nehmet wahr der Lilien auf dem Felde, wie sie wachsen: sie   arbeiten nicht, auch spinnen sie nicht. Ich sage euch aber, daß auch Salomo   in aller seiner Herrlichkeit nicht ist bekleidet gewesen als deren   eines. 27 Посмотрите на лилии, как они растут: не трудятся, не   прядут; но говорю вам, что и Соломон во всей славе своей не одевался так, как   всякая из них.
12 — 28 εἰ δὲ τὸν χόρτον τοῦ ἀγροῦ, σήμερον ὄντα καὶ αὔριον εἰς   κλίβανον βαλλόμενον, ὁ Θεὸς οὕτως ἀμφιέννυσι, πόσῳ μᾶλλον ὑμᾶς,   ὀλιγόπιστοι; 28Po në qoftë se barin e arës, që sot është, edhe nesër hidhet   në furrë, Perëndia e vesh kështu, sa më tepër ju, o besëpakë? 28 si autem faenum quod hodie in agro est et cras in clibanum   mittitur Deus sic vestit quanto magis vos pusillae fidei {12:28} If then God so clothe the grass, which is to day in   the field, and to morrow is cast into the oven; how much more [will he   clothe] you, O ye of little faith? 28 So denn das Gras, das heute auf dem Felde steht und morgen   in den Ofen geworfen wird, Gott also kleidet, wie viel mehr wird er euch   kleiden, ihr Kleingläubigen! 28 Если же траву на поле, которая сегодня есть, а завтра будет   брошена в печь, Бог так одевает, то кольми паче вас, маловеры!
12 — 29 καὶ ὑμεῖς μὴ ζητεῖτε τί φάγητε καὶ τί πίητε, καὶ μὴ   μετεωρίζεσθε 29Edhe ju mos kërkoni ç’të hani a ç’të pini; as mos e kini   mendjen të trazuar. 29 et vos nolite quaerere quid manducetis aut quid bibatis et   nolite in sublime tolli {12:29} And seek not ye what ye shall eat, or what ye shall   drink, neither be ye of doubtful mind. 29 Darum auch ihr, fraget nicht darnach, was ihr essen oder   was ihr trinken sollt, und fahret nicht hoch her. 29 Итак, не ищите, что вам есть, или что пить, и не   беспокойтесь,
12 — 30 ταῦτα γὰρ πάντα τὰ ἔθνη τοῦ κόσμου ἐπιζητεῖ· ὑμῶν δὲ ὁ πατὴρ   οἶδεν ὅτι χρῄζετε τούτων· 30Sepse të gjitha këto i kërkojnë me ngulm kombet e botës; dhe   Ati juaj e di se keni nevojë për këto. 30 haec enim omnia gentes mundi quaerunt Pater autem vester   scit quoniam his indigetis {12:30} For all these things do the nations of the world seek   after: and your Father knoweth that ye have need of these things. 30 Nach solchem allen trachten die Heiden in der Welt; aber   euer Vater weiß wohl, das ihr des bedürfet. 30 потому что всего этого ищут люди мира сего; ваш же Отец   знает, что вы имеете нужду в том;
12 — 31 πλὴν ζητεῖτε τὴν βασιλείαν τοῦ Θεοῦ, καὶ ταῦτα πάντα   προστεθήσεται ὑμῖν. 31Po kërkoni mbretërinë e Perëndisë, dhe këto të gjitha do   t’ju shtohen juve. 31 verumtamen quaerite regnum Dei et haec omnia adicientur   vobis {12:31} But rather seek ye the kingdom of God; and all these   things shall be added unto you. 31 Doch trachtet nach dem Reich Gottes, so wird euch das alles   zufallen. 31 наипаче ищите Царствия Божия, и это всё приложится вам.
12 — 32 Μὴ φοβοῦ τὸ μικρὸν ποίμνιον· ὅτι εὐδόκησεν ὁ πατὴρ ὑμῶν δοῦναι   ὑμῖν τὴν βασιλείαν. 32Mos ki frikë, o grigjë e vogël; sepse Atit tuaj i pëlqeu   t’jua japë juve mbretërinë. 32 nolite timere pusillus grex quia conplacuit Patri vestro   dare vobis regnum {12:32} Fear not, little flock; for it is your Father’s good   pleasure to give you the kingdom. 32 Fürchte dich nicht, du kleine Herde! denn es ist eures   Vaters Wohlgefallen, euch das Reich zu geben. 32 Не бойся, малое стадо! ибо Отец ваш благоволил дать вам   Царство.
12 — 33 πωλήσατε τὰ ὑπάρχοντα ὑμῶν καὶ δότε ἐλεημοσύνην. ποιήσατε   ἑαυτοῖς βαλλάντια μὴ παλαιούμενα, θησαυρὸν ἀνέκλειπτον ἐν τοῖς οὐρανοῖς. ὅπου   κλέπτης οὐκ ἐγγίζει οὐδὲ σὴς    διαφθείρει· 33Shitni pasuritë tuaja, edhe jepni lëmoshë. Bëni për veten   tuaj kuleta që nuk vjetërohen, thesar në qiejt që nuk shterret, atje ku   vjedhësi nuk afrohet, as krimbi nuk prish. 33 vendite quae possidetis et date elemosynam facite vobis   sacculos qui non veterescunt thesaurum non deficientem in caelis quo fur non   adpropiat neque tinea corrumpit {12:33} Sell that ye have, and give alms; provide yourselves   bags which wax not old, a treasure in the heavens that faileth not, where no   thief approacheth, neither moth corrupteth. 33 Verkaufet, was ihr habt, und gebt Almosen. Machet euch   Beutel, die nicht veralten, einen Schatz, der nimmer abnimmt, im Himmel, da   kein Dieb zukommt, und den keine Motten fressen. 33 Продавайте имения ваши и давайте милостыню. Приготовляйте   себе влагалища не ветшающие, сокровище неоскудевающее на небесах, куда вор не   приближается и где моль не съедает,
12 — 34 ὅπου γάρ ἐστιν ὁ θησαυρὸς ὑμῶν, ἐκεῖ καὶ ἡ καρδία ὑμῶν ἔσται. 34Sepse ku është thesari juaj, atje do të jetë edhe zemra   juaj. 34 ubi enim thesaurus vester est ibi et cor vestrum erit {12:34} For where your treasure is, there will your heart be   also. 34 Denn wo euer Schatz ist, da wird auch euer Herz sein. 34 ибо где сокровище ваше, там и сердце ваше будет.
12 — 35 ῎Εστωσαν ὑμῶν αἱ ὀσφύες περιεζωσμέναι καὶ οἱ λύχνοι   καιόμενοι· 35Le të jenë meset tuaj ngjeshur, edhe kandilet ndezur. 35 sint lumbi vestri praecincti et lucernae ardentes {12:35} Let your loins be girded about, and [your] lights   burning; 35 Lasset eure Lenden umgürtet sein und eure Lichter   brennen 35 Да будут чресла ваши препоясаны и светильники горящи.
12 — 36 καὶ ὑμεῖς ὅμοιοι ἀνθρώποις προσδεχομένοις τὸν κύριον ἑαυτῶν,   πότε ἀναλύσει ἐκ τῶν γάμων, ἵνα ἐλθόντος καὶ κρούσαντος εὐθέως ἀνοίξωσιν   αὐτῷ. 36Edhe ju jini gati si njerëz që presin të zotin e tyre, kur do të kthehet nga   dasma, që, kur të vijë e të trokasë, menjëherë t’ia hapin derën. 36 et vos similes hominibus expectantibus dominum suum quando   revertatur a nuptiis ut cum venerit et pulsaverit confestim aperiant ei {12:36} And ye yourselves like unto men that wait for their   lord, when he will return from the wedding; that when he cometh and knocketh,   they may open unto him immediately. 36 und seid gleich den Menschen, die auf ihren Herrn warten,   wann er aufbrechen wird von der Hochzeit, auf daß, wenn er kommt und   anklopft, sie ihm alsbald auftun. 36 И вы будьте подобны людям, ожидающим возвращения господина   своего с брака, дабы, когда придёт и постучит, тотчас отворить ему.
12 — 37 μακάριοι οἱ δοῦλοι ἐκεῖνοι, οὓς ἐλθὼν ὁ κύριος εὑρήσει   γρηγοροῦντας. ἀμὴν λέγω ὑμῖν ὅτι περιζώσεται καὶ ἀνακλινεῖ αὐτούς, καὶ   παρελθὼν διακονήσει αὐτοῖς. 37Lum ata shërbëtorë, të cilët, kur të vijë i zoti, do t’i   gjejë zgjuar. Vërtet po ju them juve, se do të ngjeshë brezin e do t’i vërë   të rrinë në tryezë, dhe do të vijë pranë e do t’u shërbejë atyre. 37 beati servi illi quos cum venerit dominus invenerit   vigilantes amen dico vobis quod praecinget se et faciet illos discumbere et   transiens ministrabit illis {12:37} Blessed [are] those servants, whom the lord when he   cometh shall find watching: verily I say unto you, that he shall gird   himself, and make them to sit down to meat, and will come forth and serve   them. 37 Selig sind die Knechte, die der Herr, so er kommt, wachend   findet. Wahrlich, ich sage euch: Er wird sich aufschürzen und wird sie zu   Tische setzen und vor ihnen gehen und ihnen dienen. 37 Блаженны рабы те, которых господин, придя, найдёт   бодрствующими; истинно говорю вам, он препояшется и посадит их, и, подходя,   станет служить им.
12 — 38 καὶ ἐὰν ἔλθῃ ἐν τῇ δευτέρᾳ φυλακῇ καὶ ἐν τῇ τρίτῃ φυλακῇ ἔλθῃ   καὶ εὕρῃ οὕτω, μακάριοί εἰσιν οἱ δοῦλοι ἐκεῖνοι. 38Edhe në ardhtë në rojen e dytë, edhe në të tretën roje në   ardhtë, edhe t’i gjejë kështu, të lumur janë ata shërbëtorë. 38 et si venerit in secunda vigilia et si in tertia vigilia   venerit et ita invenerit beati sunt servi illi {12:38} And if he shall come in the second watch, or come in   the third watch, and find [them] so, blessed are those servants. 38 Und so er kommt in der anderen Wache und in der dritten   Wache und wird’s also finden: selig sind diese Knechte. 38 И если придет во вторую стражу, и в третью стражу придет, и   найдет их так, то блаженны рабы те.
12 — 39 τοῦτο δὲ γινώσκετε ὅτι εἰ ᾔδει ὁ οἰκοδεσπότης ποίᾳ ὥρᾳ ὁ   κλέπτης ἔρχεται, ἐγρηγόρησεν ἂν καὶ οὐκ ἂν ἀφῆκε διορυγῆναι τὸν οἶκον αὐτοῦ. 39Edhe këtë e dini, se, po ta dinte i zoti i shtëpisë në ç’orë   vjen vjedhësi, do të rrinte zgjuar, edhe nuk do të linte t’i shpohej shtëpia. 39 hoc autem scitote quia si sciret pater familias qua hora   fur veniret vigilaret utique et non sineret perfodiri domum suam {12:39} And this know, that if the goodman of the house had   known what hour the thief would come, he would have watched, and not have   suffered his house to be broken through. 39 Das sollt ihr aber wissen: Wenn ein Hausherr wüßte, zu   welcher Stunde der Dieb käme, so wachte er und ließe nicht in sein Haus   brechen. 39 Вы знаете, что если бы ведал хозяин дома, в который час   придет вор, то бодрствовал бы и не допустил бы подкопать дом свой.
12 — 40 καὶ ὑμεῖς οὖν γίνεσθε ἕτοιμοι ὅτι ᾗ ὥρᾳ οὐ δοκεῖτε ὁ υἱὸς τοῦ   ἀνθρώπου ἔρχεται. 40Edhe ju pra bëhuni gati; sepse i Biri i njeriut vjen në atë   orë që nuk e mendoni. 40 et vos estote parati quia qua hora non putatis Filius   hominis venit {12:40} Be ye therefore ready also: for the Son of man cometh   at an hour when ye think not. 40 Darum seid auch ihr bereit; denn des Menschen Sohn wird   kommen zu der Stunde, da ihr’s nicht meinet. 40 Будьте же и вы готовы, ибо, в который час не думаете,   приидет Сын Человеческий.
12 — 41 εἶπε δὲ αὐτῷ ὁ Πέτρος· Κύριε, πρὸς ἡμᾶς τὴν παραβολὴν ταύτην   λέγεις ἢ καὶ πρὸς πάντας, 41Atëherë Pjetri i tha: Zot, për ne e thua këtë paravoli, apo   për të gjithë? 41 ait autem ei Petrus Domine ad nos dicis hanc parabolam an   et ad omnes {12:41} Then Peter said unto him, Lord, speakest thou this   parable unto us, or even to all? 41 Petrus aber sprach zu ihm: HERR, sagst du dies Gleichnis zu   uns oder auch zu allen? 41 Тогда сказал Ему Петр: Господи! к нам ли притчу сию   говоришь, или и ко всем?
12 — 42 εἶπε δὲ ὁ Κύριος· τίς ἄρα ἐστὶν ὁ πιστὸς οἰκονόμος καὶ   φρόνιμος, ὃν καταστήσει ὁ κύριος ἐπὶ   τῆς θεραπείας αὐτοῦ τοῦ διδόναι ἐν καιρῷ τὸ σιτομέτριον; 42Edhe Zoti tha: Vallë, cili është ai kujdestar besnik e i   mençur, të cilin do ta vërë i zoti mbi shërbëtorët e tij, që t’u japë në kohë   masën e ushqimit? 42 dixit autem Dominus quis putas est fidelis dispensator et   prudens quem constituet dominus super familiam suam ut det illis in tempore   tritici mensuram {12:42} And the Lord said, Who then is that faithful and wise   steward, whom [his] lord shall make ruler over his household, to give [them   their] portion of meat in due season? 42 Der HERR aber sprach: Wie ein großes Ding ist’s um einen   treuen und klugen Haushalter, welchen der Herr setzt über sein Gesinde, daß   er ihnen zur rechten Zeit ihre Gebühr   gebe! 42 Господь же сказал: кто верный и благоразумный   домоправитель, которого господин поставил над слугами своими раздавать им в   своё время меру хлеба?
12 — 43 μακάριος ὁ δοῦλος ἐκεῖνος, ὃνἐλθὼν ὁ κύριος αὐτοῦ εὑρήσει οὕτω   ποιοῦντα. 43Lum ai shërbëtor, të cilin, kur të vijë i zoti, do ta gjejë   duke bërë kështu. 43 beatus ille servus quem cum venerit dominus invenerit ita   facientem {12:43} Blessed [is] that servant, whom his lord when he   cometh shall find so doing. 43 Selig ist der Knecht, welchen sein Herr findet tun also,   wenn er kommt. 43 Блажен раб тот, которого господин его, придя, найдет   поступающим так.
12 — 44 ἀληθῶς λέγω ὑμῖν ὅτι ἐπὶ πᾶσι τοῖς ὑπάρχουσιν αὐτοῦ καταστήσει   αὐτόν. 44Vërtet po ju them juve, se ka për ta vënë mbi gjithë   pasurinë e tij. 44 vere dico vobis quia supra omnia quae possidet constituet   illum {12:44} Of a truth I say unto you, that he will make him ruler   over all that he hath. 44 Wahrlich, ich sage euch: Er wird ihn über alle seine Güter   setzen. 44 Истинно говорю вам, что над всем имением своим поставит   его.
12 — 45 ἐὰν δὲ εἴπῃ ὁ δοῦλος ἐκεῖνος ἐν τῇ καρδίᾳ αὐτοῦ, χρονίζει ὁ   κύριός μου ἔρχεσθαι, καὶ ἄρξηται τύπτειν τοὺς παῖδας καὶ τὰς παιδίσκας,   ἐσθίειν τε καὶ πίνειν καὶ μεθύσκεσθαι, 45Po në thëntë ai shërbëtor në zemrën e tij: Im zot vonon të   vijë; dhe të zërë të rrahë shërbëtorët e shërbëtoret, e të hajë e të pijë e   të dehet, 45 quod si dixerit servus ille in corde suo moram facit   dominus meus venire et coeperit percutere pueros et ancillas et edere et   bibere et inebriari {12:45} But and if that servant say in his heart, My lord   delayeth his coming; and shall begin to beat the menservants and maidens, and   to eat and drink, and to be drunken; 45 So aber der Knecht in seinem Herzen sagen wird: Mein Herr   verzieht zu kommen, und fängt an, zu schlagen die Knechte und Mägde, auch zu   essen und zu trinken und sich vollzusaufen: 45 Если же раб тот скажет в сердце своем: не скоро придет   господин мой, и начнет бить слуг и служанок, есть и пить и напиваться, —
12 — 46 ἥξει ὁ κύριος τοῦ δούλου ἐκείνου ἐν ἡμέρᾳ ᾗ οὐ προσδοκᾷ καὶ ἐν   ὥρᾳ ᾗ οὐ γινώσκει, καὶ διχοτομήσει   αὐτόν, καὶ τὸ μέρος αὐτοῦ μετὰ τῶν ἀπίστων θήσει. 46i zoti i atij shërbëtori do të vijë atë ditë që s’e pret dhe   atë orë që s’e di; edhe do ta ndajë më dysh dhe do ta vërë pjesën e atij   bashkë me të pabesët. 46 veniet dominus servi illius in die qua non sperat et hora   qua nescit et dividet eum partemque eius cum infidelibus ponet {12:46} The lord of that servant will come in a day when he   looketh not for [him,] and at an hour when he is not aware, and will cut him   in sunder, and will appoint him his portion with the unbelievers. 46 so wird des Knechtes Herr kommen an dem Tage, da er sich’s   nicht versieht, und zu der Stunde, die er nicht weiß, und wird ihn   zerscheitern und wird ihm seinen Lohn geben mit den Ungläubigen. 46 то придет господин раба того в день, в который он не   ожидает, и в час, в который не думает, и рассечет его, и подвергнет его одной   участи с неверными.
12 — 47 ἐκεῖνος δὲ ὁ δοῦλος, ὁ γνοὺς τὸ θέλημα τοῦ κυρίου ἑαυτοῦ καὶ   μὴ ἑτοιμάσας μηδὲ ποιήσας πρὸς τὸ θέλημα αὐτοῦ, δαρήσεται πολλάς· 47Edhe ai shërbëtor që e dinte dëshirën e të zotit dhe nuk qe   gati as nuk bëri sipas dëshirës së tij, do të rrihet shumë. 47 ille autem servus qui cognovit voluntatem domini sui et non   praeparavit et non fecit secundum voluntatem eius vapulabit multas {12:47} And that servant, which knew his lord’s will, and   prepared not [himself,] neither did according to his will, shall be beaten   with many [stripes. ] 47 Der Knecht aber, der seines Herrn Willen weiß, und hat sich   nicht bereitet, auch nicht nach seinem Willen getan, der wird viel Streiche   leiden müssen. 47 Раб же тот, который знал волю господина своего, и не был   готов, и не делал по воле его, бит будет много;
12 — 48 ὁ δὲ μὴ γνούς, ποιήσας δὲ ἄξια πληγῶν, δαρήσεται ὀλίγας. παντὶ   δὲ ᾧ ἐδόθη πολύ, πολὺ ζητηθήσεται παρ᾿   αὐτοῦ, καὶ ᾧ παρέθεντο πολύ, περισσότερον αἰτήσουσιν αὐτόν. 48Po ai që nuk e diti dhe bëri punë për t’u rrahur, do të   rrihet pak. Edhe gjithkujt që iu dha shumë, shumë do të kërkohet prej tij;   edhe atij që iu besuan shumë, më shumë do të kërkojnë prej tij. 48 qui autem non cognovit et fecit digna plagis vapulabit   paucis omni autem cui multum datum est multum quaeretur ab eo et cui   commendaverunt multum plus petent ab eo {12:48} But he that knew not, and did commit things worthy of   stripes, shall be beaten with few [stripes.] For unto whomsoever much is   given, of him shall be much required: and to whom men have committed much, of   him they will ask the more. 48 Der es aber nicht weiß, hat aber getan, was der Streiche   wert ist, wird wenig Streiche leiden. Denn welchem viel gegeben ist, bei dem   wird man viel suchen; und welchem viel befohlen ist, von dem wird man viel   fordern. 48 а который не знал, и сделал достойное наказания, бит будет   меньше. И от всякого, кому дано много, много и потребуется, и кому много   вверено, с того больше взыщут.
12 — 49 Πῦρ ἦλθον βαλεῖν ἐπὶ τὴν γῆν, καὶ τί θέλω εἰ ἤδη ἀνήφθη! 49Erdha të vë zjarr mbi dhe; edhe ç’dua më, në qoftë se u ndez tani? 49 ignem veni mittere in terram et quid volo si   accendatur {12:49} I am come to send fire on the earth; and what will I   if it be already kindled? 49 Ich bin gekommen, daß ich ein Feuer anzünde auf Erden; was   wollte ich lieber, denn es brennete schon! 49 Огонь пришел Я низвести на землю, и как желал бы, чтобы он   уже возгорелся!
12 — 50 βάπτισμα δὲ ἔχω βαπτισθῆναι, καὶ πῶς συνέχομαι ἕως οὗ τελεσθῇ! 50Edhe kam një pagëzim me të cilin do të pagëzohem, edhe sa shtrëngim kam deri sa të mbarohet? 50 baptisma autem habeo baptizari et quomodo coartor usque dum   perficiatur {12:50} But I have a baptism to be baptized with; and how am I   straitened till it be accomplished! 50 Aber ich muß mich zuvor taufen lassen mit einer Taufe; wie   ist mir so bange, bis sie vollendet werde! 50 Крещением должен Я креститься; и как Я томлюсь, пока сие   совершится!
12 — 51 δοκεῖτε ὅτι εἰρήνην   παραγενόμην δοῦναι ἐν τῇ γῇ; οὐχί, λέγω ὑμῖν, ἀλλ᾿ ἢ διαμερισμόν. 51Pandehni se kam ardhur të jap paqe mbi dhe? Jo, po ju them   juve, po ndarje. 51 putatis quia pacem veni dare in terram non dico vobis sed   separationem {12:51} Suppose ye that I am come to give peace on earth? I   tell you, Nay; but rather division: 51 Meinet ihr, daß ich hergekommen bin, Frieden zu bringen auf   Erden? Ich sage: Nein, sondern Zwietracht. 51 Думаете ли вы, что Я пришел дать мир земле? Нет, говорю   вам, но разделение;
12 — 52 ἔσονται γὰρ ἀπὸ τοῦ νῦν πέντε ἐν οἴκῳ ἑνὶ διαμερισμένοι, τρεῖς   ἐπὶ δυσὶ καὶ δύο ἐπὶ τρισί· 52Sepse që nga tani pesë veta në një shtëpi do të jenë të   ndarë, tre kundër dyve, edhe dy kundër treve. 52 erunt enim ex hoc quinque in domo una divisi tres in duo et   duo in tres {12:52} For from henceforth there shall be five in one house   divided, three against two, and two against three. 52 Denn von nun an werden fünf in einem Hause uneins sein,   drei wider zwei, und zwei wider drei. 52 ибо отныне пятеро в одном доме станут разделяться, трое   против двух, и двое против трех:
12 — 53 διαμερισθήσονται πατὴρ ἐπὶ υἱῷ καὶ υἱὸς ἐπὶ πατρί, μήτηρ ἐπὶ   θυγατρὶ καὶ θυγάτηρ ἐπὶ μητρί, πενθερὰ ἐπὶ τὴν νύμφην αὐτῆς καὶ νύμφη ἐπὶ τὴν   πενθερὰν αὐτῆς. 53Do të ndahet i ati kundër të birit, edhe i biri kundër të   atit; e ëma kundër së bijës, edhe e bija kundër së ëmës; vjehrra kundër nuses   së saj, edhe nusja kundër së vjehrrës. 53 dividentur pater in filium et filius in patrem suum mater   in filiam et filia in matrem socrus in nurum suam et nurus in socrum   suam {12:53} The father shall be divided against the son, and the   son against the father; the mother against the daughter, and the daughter   against the mother; the mother in law against her daughter in law, and the   daughter in law against her mother in law. 53 Es wird sein der Vater wider den Sohn, und der Sohn wider   den Vater; die Mutter wider die Tochter, und die Tochter wider die Mutter;   die Schwiegermutter wider die Schwiegertochter, und die Schwiegertochter   wider die Schwiegermutter. 53 отец будет против сына, и сын против отца; мать против   дочери, и дочь против матери; свекровь против невестки своей, и невестка   против свекрови своей.
12 — 54 ῎Ελεγε δὲ καὶ τοῖς ὄχλοις· ὅταν ἴδητε τὴν νεφέλην ἀνατέλλουσαν   ἀπὸ δυσμῶν, εὐθέως λέγετε, ὄμβρος ἔρχεται, καὶ γίνεται οὕτω· 54I thoshte edhe turmës: Kur shihni renë se del prej   perëndimit, menjëherë thoni: Po vjen shi; edhe kështu bëhet. 54 dicebat autem et ad turbas cum videritis nubem orientem ab   occasu statim dicitis nimbus venit et ita fit {12:54} And he said also to the people, When ye see a cloud   rise out of the west, straightway ye say, There cometh a shower; and so it   is. 54 Er sprach aber zu dem Volk: Wenn ihr eine Wolke sehet   aufgehen am Abend, so sprecht ihr alsbald: Es kommt ein Regen, und es   geschieht also. 54 Сказал же и народу: когда вы видите облако, поднимающееся с   запада, тотчас говорите: дождь будет, и бывает так;
12 — 55 καὶ ὅταν νότον πνέοντα, λέγετε ὅτι καύσων ἔσται, καὶ   γίνεται. 55Edhe kur shihni,   se fryn erë jugu, thoni se do të bëjë vapë; edhe bën. 55 et cum austrum flantem dicitis quia aestus erit et fit {12:55} And when [ye see] the south wind blow, ye say, There   will be heat; and it cometh to pass. 55 Und wenn ihr sehet den Südwind wehen, so sprecht ihr: Es   wird heiß werden, und es geschieht also. 55 и когда дует южный ветер, говорите: зной будет, и бывает.
12 — 56 ὑποκριταί, τὸ πρόσωπον τοῦ οὐρανοῦ καὶ τῆς γῆς οἴδατε   δοκιμάζειν, τὸν δὲ καιρὸν τοῦτον πῶς οὐ δοκιμάζετε; 56Hipokritë, faqen e dheut e të qiellit dini ta dalloni; po   këtë kohë si nuk e dalloni? 56 hypocritae faciem terrae et caeli nostis probare hoc autem   tempus quomodo non probatis {12:56} [Ye] hypocrites, ye can discern the face of the sky   and of the earth; but how is it that ye do not discern this time? 56 Ihr Heuchler! die Gestalt der Erde und des Himmels könnt   ihr prüfen; wie prüft ihr aber diese Zeit nicht? 56 Лицемеры! лице земли и неба распознавать умеете, как же   времени сего не узнаете?
12 — 57 τί δὲ καὶ ἀφ᾿ ἑαυτῶν οὐ κρίνετε τὸ δίκαιον; 57Edhe pse nuk gjykoni edhe prej vetes suaj të drejtën? 57 quid autem et a vobis ipsis non iudicatis quod iustum   est {12:57} Yea, and why even of yourselves judge ye not what is   right? 57 Warum richtet ihr aber nicht von euch selber, was recht   ist? 57 Зачем же вы и по самим себе не судите, чему быть должно?
12 — 58 ὡς γὰρ ὑπάγεις μετὰ τοῦ ἀντιδίκου σου ἐπ᾿ ἄρχοντα, ἐν τῇ ὁδῷ   δὸς ἐργασίαν ἀπηλλάχθαι ἀπ᾿ αὐτοῦ, μήποτε κατασύρῃ σε πρὸς τὸν κριτήν, καὶ ὁ   κριτής σε παραδῷ τῷ πράκτορι, καὶ ὁ   πράκτωρ σε βαλεῖ εἰς φυλακήν. 58Sepse kur shkon pra tek sundimtari bashkë me ndërgjyqësin   tënd, përpiqu udhës të shpëtosh prej tij, se mos të të heqë zvarrë tek   gjykatësi, edhe gjykatësi të dorëzon te roja, edhe roja të hedh në burg. 58 cum autem vadis cum adversario tuo ad principem in via da   operam liberari ab illo ne forte trahat te apud iudicem et iudex tradat te   exactori et exactor mittat te in carcerem {12:58} When thou goest with thine adversary to the   magistrate, [as thou art] in the way, give diligence that thou mayest be   delivered from him; lest he hale thee to the judge, and the judge deliver   thee to the officer, and the officer cast thee into prison. 58 So du aber mit deinem Widersacher vor den Fürsten gehst, so   tu Fleiß auf dem Wege, das du ihn los werdest, auf daß er nicht etwa dich vor   den Richter ziehe, und der Richter überantworte dich dem Stockmeister, und   der Stockmeister werfe dich ins Gefängnis. 58 Когда ты идешь с соперником своим к начальству, то на   дороге постарайся освободиться от него, чтобы он не привел тебя к судье, а   судья не отдал тебя истязателю, а истязатель не вверг тебя в темницу.
12 — 59 λέγω σοι, οὐ μὴ ἐξέλθῃς ἐκεῖθεν ἕως οὗ καὶ τὸ ἔσχατον λεπτὸν   ἀποδῷς. 59Po të them ty: Nuk ke për të dalë andej, deri sa të lash   edhe qindarkën e fundit. 59 dico tibi non exies inde donec etiam novissimum minutum   reddas {12:59} I tell thee, thou shalt not depart thence, till thou   hast paid the very last mite. 59 Ich sage dir: Du wirst von dannen nicht herauskommen, bis   du den allerletzten Heller bezahlest. 59 Сказываю тебе: не выйдешь оттуда, пока не отдашь и   последней полушки.
[cite]